substantiv ~n
host·an●ljudliga, stötartade utandningar som uppträder ofrivilligt
orsakade av irritation, sjukdom e.d.
med.JFRcohyponymnysning
hostmedicinhostretninghoststillandekikhostaslemhostaen envis hostaen torr hostaen ihållande hostafeber och hostasedan 1385Klosterläsningfornsv. hosta; gemens. germ. ord av indoeur. urspr.
2hos`ta
verb ~de ~t
host·ar●ibl. med partikelntill
(ofrivilligt) göra en ljudlig, stötartad utandning
orsakad av irritation, sjukdom e.d.
med.JFRcohyponymnysa
han hostade av rökenhon hostade och snöt sig hela tiden○äv. om maskin e.d.frambringa stötartat (onormalt) ljud
motorn hostade till och stannade○äv. bildligtantydningsvis yttra
han hostade något om att han ville ha tillbaka pengarnahostasedan 1325Westgöta-Lagenfornsv. hosta
Subst.:vbid1-184606hostande,
hostning;
1hosta