verb ~de ~t
okul·er·ar●ympa in barksköld med knopp i ett snitt på en grundstam
vanligen för förädling av fruktträd el. rosor
bot.okulera rosorokulera ngtsedan 1690av ty. okulieren med samma betydelse; till inokulera
Subst.:vbid1-266587okulerande,
vbid2-266587okulering