[åm`-]
verb ~de ~t
om|ring·ar●skapa sluten avgränsning runt
ngt
särsk. mil.mil.JFRcohyponymkringrännacohyponym2ringa in 1
soldaterna omringade fästningen○ngn gång äv.utgöra sluten avgränsning runt
JFRcohyponymomge
en vallgrav omringade fästningenomringa ngt/ngrasedan 1727av ty. umringen med samma betydelse; jfr 3ringa
Subst.:vbid1-268482omringande,
vbid2-268482omringning