Svensk ordbok 2009, webbversion

1ovan [å`-] adverb 1vid eller på nivån högre upp rum.MOTSATSantonym1nedan 1antonym2nedanförantonym2under 1 JFRcohyponym2över 1cohyponym2ovanför ovandelovanjordisk○äv. i substantivisk an­vändning, särsk. om himmel­riketen röst från ovan(som) en skänk från ovanse2skänk sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. ovan ’ovan­ifrån; ovan­på’; gemens. germ. ord, nära besl. med 1över 2i det tidigare i en text e.d. bok.MOTSATSantonym1nedan 2 se bilden ovandetta kan jäm­föras med tabell 2 ovansedan 1644
2ovan [å`-] preposition ●i läget ovan­för ngt rum.MOTSATSantonym2nedanantonym1nedanförantonym1under 1 JFRcohyponym1över 1cohyponym1ovanför en ort ovan pol­cirkelnbåten fick en skada strax ovan vatten­linjenparkerings­platser ovan jordsedan mitten av 1300-taletBjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)fornsv. ovan ’ovan­på; över; bort­om’; samma ord som 1ovan
3ovan [o`-långt a] adjektiv ~t o|­van●som bara ett få­tal gånger ut­fört viss typ av handling eller varit med om viss typ av händelse och där­för inte klarar av el. ut­härdar den så bra admin.psykol.sjöovanstridsovanen ovan bil­förarehon var ovan vid att hålla tal○äv. med konstruktionsväxlingsom man inte har erfarenhet av hon måste lära sig att ta nya och ovana initiativhan sprang en för honom ovan distansovan (vid ngn/ngt/att+V/SATS), ovan (att+V/SATS), ovan (för ngn)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. ovan