Svensk ordbok 2009, webbversion

pri´mas substantiv, best. f. ~, n-genus prim·as1över­huvud för (katolsk) kyrka i ett land relig.yrk.JFRcohyponymärkebiskop den katolska kyrkans primas i Polen(ngts) primas, primas (för ngt)sedan 1635av senlat. pri´mas ’(den) förnämst(e)’; till primus 2ledare för ett zigenar­kapell musiksedan 1929