Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
ärke|biskop·en●(titel för) biskop av högsta rang inom ett kyrkosamfund
relig.yrk.JFRcohyponymprimas 1
biskopen i Uppsala stift är samtidigt ärkebiskopsedan ca 1200runsten, Norra Åsum, Skåne (Danmarks Runeindskrifter)runform ærki biskup, fornsv. ärkebiskoper