Svensk ordbok 2009, webbversion

rist substantiv ~en, plur. ~ar el. ~er rist·en●järn­galler för stekning eller rostning över glöd av fisk, kött e.d. kokk.JFRcohyponymhalster ○äv.galler i eld­stad där bränsle placeras och förbränns JFRcohyponym2rost ○äv.vanligen i sammansättn. galler i väg­bana, som hindrar fri­gående betes­djur att passera och befriar trafikanter från grindproblem färistsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. rist ’halster’; ev. ombildn. av 2rost