Svensk ordbok 2009, webbversion

sarkofa´g substantiv ~en ~er sarko·fag·en●fri­stående, rikt ut­smyckad gravkista ofta i sten och med skulpturer; i finare grav­kamrar relig.en grekisk inskription på sidan av sarkofagensedan 1769av grek. sarkofag´os ’lik­kista; kött­ätande’ (urspr. om viss kalk­sten, som an­sågs förtära liket); jfr sarg Ej har Nike med segerkransen krönt vid flöjtspel och harposlag perserkonungen, jordens gissel. Glömd förvittrar hans sarkofag.Hjalmar Gullberg, Död amazon (i Fem kornbröd och två fiskar, 1942); med tanken att det inte är säkert att det är vinnarna som går till historien