Svensk ordbok 2009, webbversion

ske`nbild substantiv ~en ~er sken|­bild·en●bild som bara skenbart existerar optik.○äv. bildligt om falsk före­ställning e.d.JFRcohyponymillusion en skenbild av lyckaen skenbild av sanningenen skenbild (av ngn/ngt)sedan 1805