substantiv ~n släppor
släpp·an●spricka i malm eller bergart
bergsvet.sedan 1764till 2släppa
2släpp`a
verb släppte släppt, pres. släpper
släpp·er1lossa eller tappa greppet om
ngt, så att det kan röra sig fritt
NollJFRcohyponymtappa 3
han råkade släppa glaset i golvethon släppte inte för en sekund barnets hand○spec.låta bli fri
han släpptes efter förhörfågeln släppte sitt byte○äv.ofta med partikel, t.ex.förbi, in, loss, på, till, ut
låta (fritt) förflytta sig
förbi ngt, in i ngt etc.
släppa på strömmenindustrin släpper ut många tusen ton avloppsvatten per årsläpp fram kvinnan med barnvagnenhan gick och släppte in rörmokaren○äv. bildligt, spec.ge upp, låta fara
släppa tanken på att bli ngt storthan har aldrig släppt kontakten med sin gamla skola○spec. äv.låta komma till användning
han släppte loss hela sin morbida fantasihon fick släppa till alla sina besparingar○spec. äv.ge ut, publicera
bandet har släppt en singelsläppa (in/loss/på/till/ut) ngn/ngtsläppa vad ngn har för händer(na)sehand 1
släppa väderseväder 2
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. släppa; bildat till slippa; bet. ’ge ut, publicera’ efter eng. release
2lossna
Nollisen hade släppt från stränderna○äv. bildligtupphöra
värken släppte för en stundsläppasedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenska3ge upp alla försök att hålla samma takt som framförvarande konkurrent(er)
vid hastighetstävling
sport.hon gjorde ett ryck och de andra tvingades släppasläppasedan 1924Subst.:vbid1-327598släppande;
släpp