Svensk ordbok 2009, webbversion
smä`delse
substantiv ~n ~r
smäd·els·en●smädande handling
särsk. om tillmäle (smädeord)
komm.JFRcohyponymskymfcohyponyminvektiv
grova smädelserhon for ut i smädelser mot honomhon överöstes med smädelseren smädelse (mot ngn/ngt)sedan 1475Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. smädhilse; till smäda