Svensk ordbok 2009, webbversion

smä`delse substantiv ~n ~r smäd·els·en●smädande handling särsk. om till­mäle (smäde­ord) komm.JFRcohyponymskymfcohyponyminvektiv grova smädelserhon for ut i smädelser mot honomhon över­östes med smädelseren smädelse (mot ngn/ngt)sedan 1475Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. smädhilse; till smäda