substantiv ~en
snits·en●elegans i utförande
hos föremål el. handling
ngt vard.NollJFRcohyponymstuns
han hade snits i skidåkningendet ville inte bli någon riktig snits på hennes hemmasydda kjolsedan 1888av ty. Schnitz ’avskuren skiva’, till schnitzen ’skära’; jfr schnitzel, snitsel, 1snitt