Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
snyft·ar●gråta tyst och med stötvisa andetag genom näsan
komm.JFRcohyponymhulka
hon dolde ansiktet i händerna och snyftade○i pres. part. ofta bildligtytterst sentimental
snyftande musiksnyftasedan ca 1430Själens tröstfornsv. snypta; trol. besl. med 1snuva
Subst.:vbid1-331741snyftande,
snyftning;
snyft