Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
stök·ig●präglad av oreda
om rum, lägenhet etc.
admin.JFRcohyponymrörig
hennes skrivbord var alltid stökigt○äv.som präglas av livligt och bullersamt uppträdande
en stökig nattklubb○äv. om person el. gruppJFRcohyponymbråkig
stökiga kroggästeren stökig klassstökig (för ngn) (att+V)sedan 1807