Svensk ordbok 2009, webbversion

stann`a verb ~de ~t stann·ar1ibl. med partikel, särsk.till, upp upp­höra att förflytta sig efter att ha gått, åkt etc.; om levande varelse el. for­don e.d. NollJFRcohyponymstoppa 2 stanna för rött ljusstanna och beskåda ut­siktenstanna och hämta andande stannade till vid skylt­fönstrettåget stannade vid alla stationer○äv. (om apparat e.d.)upp­höra att fungera genom att ngn mekanism inte längre rör sig klockan hade stannatmaskinen stannade vid ström­avbrottethjärtat stannade○äv. mer abstraktav­bryta aktivitet e.d. hon stannade vid en detalj i bilden och studerade den närmarehan stannade mitt i en meningvi bör stanna upp ett tag och tänka efter○äv. mer el. mindre bildligt, spec. om process el. (upp­levd) tidstanna i ut­vecklingenstanna i växtentiden stannade när hans blick mötte hennes○spec. äv. för att ut­trycka att ngt snarast blir lägre, mindre om­fattande e.d. än förväntatde genom­snittliga löne­påslagen stannade vid 3%○spec. äv. med stark bi­betydelse av att väljamed prep.för han tvekade länge men stannade till sist för det billigare alternativet○spec. äv.stelna om vätska fil­bunken hade stannatstanna (till/upp), stanna (i/vid/för ngt)låta ngt stanna därvidinte vid­ta några ytterligare åt­gärder​ vi har hört det sista argumentet och jag före­slår att vi låter diskussionen stanna där­vid sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. stadhna, till staþin, perf. part. av stånda; jfr äggstanning 2få (for­don e.d.) att sluta förflytta sig NollJFRcohyponymstoppa 1 stanna bilen vid övergångs­stället○äv. med avs. på personhejda hon stannade honom genom att ta tag i hans armstanna ngn/ngtsedan 1430–50Fem Mose böcker3ibl. med partikelnkvar av­stå från att ge sig av och i stället bli kvar på viss plats Nollstanna (kvar) över nattenstanna i säng­värmenstanna på mid­dagjag tror jag stannar hemma i kvällde fick stanna i Sverige av humanitära skäl○äv. om icke-personlig före­teelsesnön ser ut att stanna i årnågra bilder på väggarna fick stanna kvar○äv. mer abstrakthan fick stanna kvar på sin tjänst trots alla klago­målbilderna stannade kvar i hennes huvud○äv. bildligtreformerna stannade på papperetallt som han hade sagt skulle stanna dem emellan○spec. i ett ut­tryck för (vanligen) positiv värderingen nyhet som har kommit för att stannastanna (kvar) (ngnstans)sedan 1520-taletJungfru Marie PsaltareSubst.:vbid1-340110stannande