verb ~de ~t
stegl·ar●spika fast (del av) en avrättad persons kropp på (hjul fäst på) påle
i förnedrande och avskräckande syfte
histor.samh.stegla ngn/ngtsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. stäghla; bildn. till ett ord motsvarande isl. stagl ’påle’; besl. med stag
Subst.:vbid1-341163steglande,
vbid2-341163stegling