substantiv ~n
●vanligen i sammansättn.
musikanläggning för återgivning av stereofoniskt ljud
musikradiotekn.fyrkanalsstereohon satte på bilens stereo○äv. om motsvarande teknikJFRcohyponymmono
stereoinspelningradiokonserten sändes i stereosedan 1960-taletav eng. stereo med samma betydelse; till grek. stereos´ ’stel; fast; rumslig’