Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
sug·en●anordning för sugning
särsk. hos tandläkare
med.salivsugsedan 1693; hos tandläkare 1949 (i sammansättn.)till 1suga
substantiv ~et
sug·et●sugande företeelse
psykol.vågornas sug vid stranden○äv. bildligtngt som attraherar
en kille med sug i blicken○äv. om kroppslig känsladämpa suget efter cigarretterhan kände suget i magen efter mat○äv.starkt behov, efterfrågan
hon kände ett oemotståndligt sug efter äventyrsuget efter gruppens nya cd-skivasug (efter ngt), sug (i ngt)tappa sugenförlora lusten och ge upp
många arbetssökande tappar sugen när de aldrig blir kallade till intervjuer
sedan 1870