verb sög sugit sugen sugna, pres. suger
sug·er1dra in (ngt) i munnen genom att spänna läpparna och skapa undertryck
Nollsugreflexsugrörsuga på nappensuga på en klubbamyggan suger blod○äv. i fråga om liknande effekt åstadkommen av maskin e.d.dammsuga○äv. i fråga om fästande e.d. med hjälp av undertrycksugfisksugföttersugkoppsugpump○äv.få kontakt med
och engagera för en stund
vard.han lyckades suga en expedit○äv. bildligtbarnen sög musten ur honomsuga (på) ngt, suga ngt (ur ngn/ngt)det suger i magen (på ngn)semage 1
sjön sugersesjö 1
suga på ramarnase1ram 1
sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. sugha; gemens. germ. ord, besl. med lat. succ´us ’saft’; jfr suckat, sucka
2i vissa uttryck
ta
vard.NollJFRcohyponymta 1
han sög tag i hennes armsuga ngt (i ngn/ngt)sedan 19293vara mycket dålig
starkt vard.Nollderas nya platta sugersugasedan 1997av eng. suck i bet. ’vara dålig’ (vard.)
Subst.:sugande (till 1 + 2),
vbid2-348793sugning (till 1 + 2);
2sug (till 1)
2su`ga
substantiv ~n sugor
sug·an●typ av hårig, läppblommig ört
med ofta blåa blommor
Nollblåsugakritsugarevsugasedan 1638till 1suga