verb ~de ~t
svir·ar●ägna sig åt utsvävande nöjesliv
vard.serv.JFRcohyponymleva omcohyponymrumla
de var ute och svirade hela nattensvirasedan 1825av lågty. swiren ’flyga omkring; leva i sus och dus’
Subst.:vbid1-350824svirande;
vbid2-350824svir
Svensk ordbok 2009, webbversion