Svensk ordbok 2009, webbversion

svir`vel substantiv ~n svirvlar svirvl·ar●vridbar ringbult eller länk (formad som en kul­led) som sätts in i kätting, lina e.d. så att vridning kring längd­axeln kan ske och kinkar und­viks jakt.tekn.JFRcohyponymlekare 2 ○äv. om en äldre typ av roterande fiske­dragsedan 1887sv. dial. svirvel ’virvel’; besl. med svarva