Svensk ordbok 2009, webbversion

1tappt adverb Nollge tapptge upp försöket eller mot­ståndet​ trots den ständiga blåsten på öns nord­sida vägrar växtligheten att ge tappt sedan 1611till tappa 3
2tappt substantiv ~en ~er tappt·en●det att en jakt­hund tappat spåret jakt.○äv. om mot­svarande ställesedan 1831