preposition
1med (riktning mot och) slutpunkten i
el. på el. vid el. hos; i fråga om rörelse el. (tänkt) sträcka med viss bortre gräns
NollJFRcohyponym1åt 1
hon reste från Göteborg till Stockholmhan skyndade sig till skolangå till sjössvälklädd från topp till tåvägen går ända ner till havet○spec. för att ange målet för överlämnande e.d., ofta med förbleknad rörelse- och rumsbetydelseJFRcohyponym1åt 2
han skickade boken till hennehon gav allt hon ägde till de fattigapå försättsbladet stod orden ”Till min hustru”hon sade till dem att ...en hymn till friheten○äv. i fråga om tidsförhållanden och mer abstrakta förhållanden, spec. för att ange gräns för ngtjobba från 9 till 5hon stannar ända till julpriset höjdes till 10 kr.50 till 60 personer kan rymmas i lokalenmåttlig till frisk vindglaset var fyllt till bräddentill hälften djur, till hälften människaallt från kärlek till hat○spec. äv. i fråga om uppnående av nytt tillståndsese2till 4
frågan måste bringas till en lösningdrivas till vanvettvispa blandningen till lagom tjocklekde övergick till att utbyta artighetertill exempelseexempel 1
till och medtill (och inkluderande) den angivna tidpunktenofta vid angivande av tidsperiod
busskortet gäller till och med den 19:e augusti
till tusenvard.
setusen
sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Dingtuna, Västmanlandrunform til, fornsv. til; trol. ur ett germ. ord med bet. ’mål’, jfr ty. Ziel ’mål’
2ofta i konstruktion med subst. i genitiv
med läge vid
el. på el. i
Nollsitta till bordssitta till hästvara ute till havs○äv. i fråga om tidsförhållandenvid tiden för
till sommaren ska vi åka utomlandstill vardags arbetar hon på kontortill en börjansebörjan
till fotsse1fot 1
till sistsesist 1
till slutse1slut 1
till äventyrsseäventyr 2
till överloppsseöverlopps
sedan början av 1300-taletSkåne-Lagen3i samhörighet med
i fråga om konkreta el. abstrakta företeelser som på ett naturligt sätt hör ihop
Nolllocket till burkennyckeln till dörrenhan är far till barnetnatten till lördagenen förstad till Stockholmorsaken till försvinnandetförfattaren till boken○spec. för att ange att ngn/ngt ingår i viss grupp e.d.en anhängare till tsarenBornholm hör till Danmarkdet diplomatiska språket hör till bilden○spec. äv. för att ange lämpligt komplement e.d.det är gott med bearnaisesås till oxfilé○ibl. äv. med bibetydelse av syftesese2till 4
lägga grunden till husetsedan förra hälften av 1400-taletHeliga Birgittas uppenbarelser4med syfte eller användning bestående i
Nollhan använde bilen bara till (att göra) söndagsutflykterburkarna användes till att stoppa småsaker ide hade inte pengar till resantill dessert hade de glassen biljett till kvällsföreställningenhan höjde handen till hälsningstå till tjänststå till förfogandefå sig lite till livs○äv. med försvagad innebörd av syfte, spec. som markering av handlingsinriktning e.d.villig till förlikningsnar till skratträtt till arbeteha kraft till att göra motståndsedan början av 1300-taletSkåne-Lagen5med resultat bestående i
Nollvarje krona blev till nyttaradioandakterna är till glädje för mångadet lände honom till heder att han bad om ursäkttill sin förvåning upptäckte han ...○spec. i fråga om utnämning e.d.hon valdes till riksdagsledamot○spec. äv. i fråga om utslag av domstol e.d.han dömdes till döden○äv. för att ange att ngt utgör (ytterligare) bidrag till ngn helhet e.d.dra sitt strå till stackenhans bidrag till diskussionen○spec. ibl. i titlar på uppsatser e.d.en pamflett med titeln ”Till frågan om högeroppositionen i partiet”sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)6med avseende på
Nollhon är gladlynt till sitt väsenbara till namnet ett äktenskaphan är läkare till yrket○spec. i vissa känsloladdade uttryck för att ange stor grad av ngtvard.en baddare till karlen rackare till att vara fräckhan är inte lite till dumsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga7med ett värde utgörande
Nollsträckan uppmättes till 50 mhan fick det till 37 styckenköpa en vara till nedsatt prissedan senare hälften av 1400-taletMagnus Erikssons Gårdsrätt8(som ytterligare en faktor) vid sidan av
NollDe saknade mat och husrum. Lägg sedan till detta, att ...till detta kommer ...sedan förra hälften av 1300-taletSöderköpings-Rätten (Upplysningar)9i några uttryck
med (plötsligt) användande av
Nollta till knivengripa till vapensedan 1475Stockholms Stads TänkeböckerSkillnaden mellan till och till och med är teoretiskt helt klar, men i verkligheten blir det ofta problem. Om någon säger NN kommer att vara på landet från söndag till tisdag, kan vi inte veta om NN kommer att vara på landet på tisdag eller inte. (Det troliga är förstås att till här används i betydelsen ’till och med’.) Om man vill vara helt säker på att undvika missförstånd, måste man i sådana sammanhang använda till och med, i det här fallet till och med tisdag resp. till och med måndag. Jämför stilruta för från.
2till
adverb
1utöver vad som redan förekommit eller är förhanden
NollJFRcohyponymytterligare
en gång till5 kronor tillinte länge tilllägga till och dra ifrån○spec. för att uttrycka att ngt utgör bidrag e.d.skjuta till en slanthjälpa tilltvå ägg ska också tilldet gör varken till eller frånel.
det gör varken från eller tilldet har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelse
behandlingen gjorde varken till eller från för hans ledbesvär
det vill mycket tillsemycket
till och med(faktiskt) ävenmed understrykande av det anmärkningsvärda
under båtturen fick de till och med se en val
sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Överselö, Södermanlandrunform til; av samma urspr. som 1till
2med plötslig eller kraftig verkan
i fråga om inledning av förlopp e.d.
Nollelden flammade tillhan hostade tilldet sved till i skinnethon ryckte till av ljudethan slog till henneförsök att bjuda till lite○ibl. skämts. vid verb som normalt inte kan tänkas stå för handlingar som plötsligt inleds”Är det någon som vill tycka till?” frågade ordförandende skulle just till att göra ngtde stod just i begrepp att göra ngt
de skulle just till att gå när telefonen ringde
(vara) till sig(vara) upprörd eller upprymd
de blev alldeles till sig när de förstod att de vunnit storvinsten på tre miljoner kronor
sedan ca 1430Själens tröst3i påvisbar närvaro eller existens
Nollatt leva, att vara tillursäkta att jag finns till○ibl. med angivet syfteden paragrafen är till för att förhindra ...○äv. för att uttrycka att ngt uppkommerinnan hon blev tillbestämmelsen kom till för att ...sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen4med (riktning mot och) slutpunkt i ngt
som vanligen är underförstått
Nollfolk började strömma tillsillen gick tillbåten lade till (vid bryggan)av och tillse2av 3
till och frånel.
från och tillvid vissa tillfällen
kontoret är obemannat till och från
sedan 1450Skrå-Ordningar5med visst resultat
ofta med förbleknad betydelse, ibl. bara för att understryka fullbordandet av verbhandlingen
Nollskära till fina skivorlaga till en vickningtrassla till det för sighur gick det till?○spec. för att uttrycka tillslutning e.d.knäppa till kragentrycka till locketsedan 1457Namnlös och Valentin6i läge för att vara synlig
vanligen för talaren
Nollhan vände den andra sidan tillsedan 1430–50Hertig Fredrik av Normandie