Svensk ordbok 2009, webbversion

transformationsgrammatik [-∫o`ns-] substantiv ~en trans·form·at·ions|­gramm·at·ik·en●en modell för grammatisk beskrivning som känne­tecknas av att många satser här­leds från (enklare) satser med annan grammatisk upp­byggnad men samma betydelse språkvet.JFRcohyponymtransformation enligt vissa varianter av transformationsgrammatiken kan satsen ”jag såg honom komma” här­ledas från satsen ”jag såg att han kom”sedan 1967efter eng. transformational grammar med samma betydelse