Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n vindruvor
vin|druv·an●typ av stort, sött och saftrikt (gult, grönt, rött eller blått) bär som växer i klasar och som man kan utvinna vin ur
kokk.SYN.synonymdruva
JFRcohyponymrussin
vindruvsklasegröna och blåa vindruvor på ett fat tillsammans med ost och kexsedan ca 1500Josua bok, Domare bokenfornsv. vindruva ’vindruva; druvklase’