Svensk ordbok 2009, webbversion

vär`va verb ~de ~t värv·ar●skaffa sig som med­hjälpare i eller under­lag för sin verksamhet genom över­talning, information etc. arb.värva kundervärva bunds­förvanter○spec.an­ställa (personal) i krigs­makt värvade trupper○spec. äv. i sport­sammanhanglaget måste värva ett par spelare till nästa säsongvärva ngnsedan 1616 (i bet. ’värva soldater’)jfr fornsv. värva ’ut­föra; förvärva’; av lågty. werven ’bemöda sig om; söka vinna’ eller ty. werben ’söka vinna; fria till; värva’, urspr. ’vrida sig i ring’; jfr förvärva, virvel Subst.:vbid1-396978värvande, värvning