[ber`js-]
substantiv ~en ~er
bergs|lag·en●område där bergshantering bedrivs
traditionellt
mest som led i äldre namn o.d.geogr.rum.Nora och Lindes bergslagsedan 1512privilegier och bergsordning för Salaberg utfärdade av riksföreståndaren Sten Sture (Styffe)fornsv. biärgs lagh, bergslag; till berg och lag ’sällskap; sätt; ordning’; -lagen urspr. plur.form; jfr 2lag 1
2bergslag
[ber`j-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
bergs|lag·et●sammanslutning för bergshantering
enl. gamla bestämmelser, med skråmässiga rättigheter och skyldigheter
histor.rum.samh.JFRcohyponymbergsman
sedan 1520kungörelse utfärdad av rikets råd om arvrike (Sveriges traktater)se 1bergslag