Svensk ordbok 2009, webbversion

diskordans [-aŋ´sel.-an´s] substantiv ~en ~er dis·kord·ans·en●bristande överens­stämmelse i vetenskapliga samman­hangvetenskapl.JFRcohyponymdiskrepanscohyponymdisproportion ○spec. geol.det att yngre sedimentära skiktplan bildar vinkel med äldre JFRcohyponymkonkordans 3 diskordans (med ngt), diskordans (mellan ngra)sedan 1880 (som geol. term)till lat. discorda´re ’inte stämma över­ens’