Svensk ordbok 2009, webbversion
[-aŋ´sel.-an´s]
substantiv ~en ~er
dis·kord·ans·en●bristande överensstämmelse
i vetenskapliga sammanhangvetenskapl.JFRcohyponymdiskrepanscohyponymdisproportion
○spec. geol.det att yngre sedimentära skiktplan bildar vinkel med äldre
JFRcohyponymkonkordans 3
diskordans (med ngt), diskordans (mellan ngra)sedan 1880 (som geol. term)till lat. discorda´re ’inte stämma överens’