verb ~de ~t
här|stamm·ar●kunna leda sitt (släktmässiga) ursprung tillbaka
till ngn/ngt; om person el. djur
släkt.han härstammar i rakt nedstigande led från en furstehon härstammar från Tyskland○äv. om icke-levande företeelserett visdomsord som härstammade från hennes farfarhärstamma från ngn/ngtsedan 1746av ty. herstammen med samma betydelse; till 1här och stam
Subst.:vbid1-188749härstammande,
härstamning