Svensk ordbok 2009, webbversion

interrogativ [in´-el.-i´v] adjektiv ~t inter·rog·at·iv●som har frågande funktion om vissa pronomen, adverb och konjunktioner admin.språkvet.interrogativa pronomen som ”vem” och ”vad”sedan 1801bildn. till lat. interroga´re ’fråga’; jfr arrogant, prerogativ