Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dtävlare substantiv ~n äv. vard. medtävlarn, plur. ~, best. plur. medtävlarna med|­tävl·ar·en●person som tävlar med ngn som vanligen fram­går av samman­hanget samh.spel.sport.yrk.JFRcohyponymkonkurrentcohyponymrival NN:s främste medtävlare om parti­ledarskapetngns medtävlare (om ngt), en medtävlare till ngn (om ngt)sedan 1680