Svensk ordbok 2009, webbversion

pack`a verb ~de ~t pack·ar1ofta med partikel, särsk.in, ner stoppa in viss mängd av ngt, i ngt förvarings­utrymme, särsk. väska e.d. hush.JFRcohyponymstuva 1 packa kläderna i res­väskanpacka ner böckerna i portföljenpacka köttet i frysen○äv. med konstruktionsväxlingstoppa in viss mängd före­mål i packa frysen fullpacka res­väskan full med kläderpacka (in/ner) (ngt) (i ngt), packa (ngt) (med ngt)sedan 1450Skrå-Ordningarfornsv. pakka; av lågty. och ty. packen med samma betydelse; till packe 2vanligen perf. part. pressa i­hop till kompakt massa form.utstr.hårt packad snöå­skådarna stod packade i täta led○ibl. med ton­vikt på att det till­gängliga ut­rymmet är ut­nyttjat till det ytterstasalen var packad med folkpacka ngt/ngrasom packade sardinersesardin 2 sedan 17103ofta med partikelom sätta (ny) packning i tekn.packa (om) en kranpacka (om) ngtsedan 1881Subst.:vbid1-273918packande (till 1), packning (till 1)