Svensk ordbok 2009, webbversion

starr substantiv ~en starr·en1typ av ögon­sjukdom särsk. om så­dan som inne­bär grumling av linsen med.starroperationåldersstarrgrå starr kallas även ”katarakt”○äv. om ögon­sjukdom som känne­tecknas av en ökning av vätsketrycket i ögonkamrarnaJFRcohyponymglaukom grön starrsedan ca 1645av lågty. star, ty. Star med samma betydelse, till starren ’stirra’; nära besl. med starr 2 2typ av halv­gräs som har tre­kantigt strå, o­ansenliga blommor i tätt ax och frukter i flasklika gömmen och som vanligen växer på våt mark bot.starrgrässtarrmossestarrtuvadystarrflaskstarrgråstarrharstarrhundstarrstjärnstarrtrådstarrstarr är på vissa håll en viktig betesväxt, inte minst i Norr­landsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. star; nära besl. med ty. starr ’styv; stel’; jfr halsstarrig