adjektiv ~t
1som lider av (tillfällig) yrsel
admin.med.JFRcohyponymvimmelkantigcohyponymomtumlad
yr i huvudethan blev yr av karusellturen○äv. mer el. mindre bildligthon var yr av hänförelseyr i mössansemössa 1
sedan 1670fornsv. yr, ör, sv. dial. ör ’vild; yr’; av omdiskuterat urspr.
2mycket livlig och uppsluppen
mindre brukl.admin.psykol.JFRcohyponymystercohyponymostyrig
yrhättasedan ca 1430Själens tröst