Svenska Akademiens ordlista, femtonde upplagan (SAOL 15), publicerades i januari 2026. Den gavs ut både som tryckt bok och som app. I utvecklingen av SAOL 15 arbetade redaktionen med digitala metoder. Detta var viktigt exempelvis i sökandet efter nya ord inom området miljö- och hållbarhet, där svenska språket de senaste åren utvecklats snabbt. Jag beskriver i blogginlägget hur vi använt digitala metoder för att hitta nya ord inom detta område.
Språkrådet ger ut nyordslistor varje år. Just hållbarhetsord i deras nyordslistor har tidigare beskrivits i Hanell (2023). Dessa fungerade som utgångspunkt för SAOL-redaktionens arbete med miljö- och hållbarhetsord, jämte genomgångar av Språkrådets hållbarhetstermlista (Institutet för språk och folkminnen, 2025) samt centrala begrepp i Agenda 2030 (Klimat- och näringslivsdepartementet, 2025). Baserat på en manuellt framtagen lista med nyordskandidater från nämnda källor, använde vi digitala metoder för att utöka nyordskandidatlistan med nya ord. Närmare bestämt användes Språkbanken Texts verktyg Kubord fasttext, Strix och Korp.
Kubord fasttext, ett verktyg baserat på ordvektorer tränade på samtida tidningstext, ger när du promptar ett ord förslag på liknande ord (Forsberg & Sköldberg, 2022). Likheten är här semantisk (betydelsemässig) och har att göra med ordens språkliga sammanhang. Ett ord som doktorand, exempelvis, kan tänkas likna postdoktor i denna mening, i de flesta textmaterial; orden förekommer (sannolikt) i liknande sammanhang, med snarlika ord före och efter. Kubord fasttext användes med prompter från nyordskandidatlistan och relevanta ord med hållbarhetsanknytning skrevs ner. Exempelvis togs flexitarian fram på detta sätt. I bilden nedan syns en sökning på vegetarian och en lista på liknande ord i Kubord fasttext:
Strix är en textforskningsplattform, till skillnad från Kubord fasttext. I Strix kan ett input med ett textparti från en given textsamling ge dig träffar på andra textpartier i samma textsamling. Dessa träffar baseras på så kallade dokumentvektorer och har hög semantisk likhet med det promptade partiet på textnivå (Forsberg m.fl., 2025). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO), ett alternativ till SAOL, kan användas i Strix. En Strix-sökning av SO:s uppslagsord hållbar gav en träfflista på liknande uppslagsord i SO (uppslagsorden inkluderar textpartier som betydelsebeskrivning, språkliga exempel med mera), som sedan jämfördes med orden i tidigare upplagor av SAOL. Uppslagsordet permakultur, som tidigare fanns i SO och nu dessutom är med i SAOL, upptäcktes på detta sätt.
Korpusgränssnittet Korp, slutligen, möjliggör sökningar som ger frekvenslistor baserat på ett stort antal korpusar (till exempel samtida dagstidningar, romaner och bloggtexter). Korpsökningarna fokuserade på sammansättningar, med ord från nyordskandidatlistan som för- eller efterled, det vill säga första eller andra del i en sammansättning. På så sätt fick vi fram laxunge (där lax är förled och unge efterled).
När vi nu överblickar de nyord från miljö- och hållbarhetsfältet som lagts in i SAOL 15, är det lätt att urskilja flera grupper av ord. Först har vi de som är direkt kopplade till offentlig debatt om miljö- och hållbarhet: till exempel klimatförnekelse, grönmålning, fossiloberoende och cykelinfrastruktur. Sedan har vi ord från klimatvetenskap som blivit en del av allmänspråket: ekosystemtjänst, indikatorart, klimatscenario, koldioxidbudget, tippningspunkt, divestering. Vi finner ord från vardagslivet: kompostpåse, veganburgare, flexitarian. Slutligen finns ord som kompletterar tidigare upplagors representation av vår ekologiska omgivning, till exempel laxunge. Dessa olika aspekter ger en mer heltäckande bild av det samtida svenska allmänspråkets ord rörande miljö- och hållbarhet än tidigare upplagor – till stor del möjliggjord av de digitala metoder som erbjuds av Språkbanken Text.
Referenser
- Forsberg, M., Mohammed, Y. A., Sköldberg, E. & Öhrman, Maria (2025). SO in Strix: a lexicographic case study of entry vectors. I Dannélls, D, Blensenius, K. & Borin, L. (Red.), Sixty years of Swedish computational lexicography (s. 289–304). De Gruyter.
- Forsberg, M. & Sköldberg, E. (2022). Ordvektorer i lexikografiskt arbete. I Volodina, E., Dannélls, D., Berdicevskis, A., Forsberg, M. & Virk, S. (Red.), Live and Learn. Festschrift in honor of Lars Borin (s. 37–42). Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet.
- Hanell, L. (2024). Samtidshistoriska nyord om miljö, klimat och omställning. I Nelson, M., Michanek, M., Rydell, M., Sayehli, S., Skogmyr Marian, K. & Sundberg, G. (Red.), ASLA 30 (s. 202–222). Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap.
- Institutet för språk och folkminnen. (2025-03-01). Hållbarhetstermlistan. https://www.isof.se/svenska-spraket/facksprak-och-terminologi/termgrupper-och-organisationer/hallbarhetstermgruppen/hallbarhetstermlistan
- Klimat- och näringslivsdepartementet. (2025-03-01). Agenda 2030 för hållbar utveckling. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/