News archive

Hur får man en talsyntes att uttala ortnamn, facktermer och engelska ord rätt? Och hur vet man att en uppläsning är bra? De frågorna intresserar Christina Tånnander, talteknolog på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och industridoktorand på KTH.

Den årliga CLARIN-konferensen gick i år av stapeln 15–17 oktober i Barcelona, Spanien. Aleksandrs Berdicevskis, biträdande föreståndare på Språkbanken Text, var på plats.

Prosecco, guss och hen. Det svenska språket utvecklas ständigt. Men när det kommer till kritan är det ordboksredaktionerna på Göteborgs universitet som avgör vilka ord som är här för att stanna.

Säger katter verkligen mjau? Och kan apor prata? Axel Ekström är forskare i talkommunikation och intresserar sig bland annat för hur djur kommunicerar och vad de har - och inte har - gemensamt med tal.

Våra språkliga data finns nu Virtual Language Observatory, VLO, tack vare ett samarbete med Svensk Nationell Datatjänst.

Arbetsgruppen för Computational SLA bjuder in till en gemensam uppgift (shared task) om flerspråkig grammatisk feldetektering, MultiGEC-2025.

Se flera exempel på hur Språkbanken arbetar med forskning i digital samhällsvetenskap. Arrangemanget, som egentligen är ett hybridevenemang i Uppsala, kan du nu också se tillsammans med oss i Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborgs universitet.

Hur kan teckenspråket få samma förutsättningar som talade språk att hänga med i utvecklingen av språkteknologi och AI? Johanna Mesch, professor i teckenspråk på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, har tagit fram en korpus för teckenspråk och arbetar med att utveckla AI för teckenspråk tillsammans med TMH (Tal, Musik och Hörsel) vid KTH.

Hur tränar man nya språkmodeller? Bland annat med hjälp av äldre talinspelningar. Institutet för språk och folkminnen, Isof, tillgängliggör nu inspelningar av dialekter som träningsdata för AI Sweden och KB-labb. Annette Torensjö, chef för Avdelningen för arkiv och forskning på Isof i Uppsala, berättar.