Varför är språk olika över hela världen? Och hur går det till när människor lär sig språk? De frågorna intresserar Robert Östling, lektor i datorlingvistik vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
Hur får man en AI att förstå texter från 1700-talet – med äldre stavning och personnamn som "Anders i Hult"? Med hjälp av SWENER-1800, ett dataset som ger forskare helt nya möjligheter. Eva Pettersson, biträdande föreståndare för Språkbanken CLARIN och Erik Lenas, Lead Data Scientist på Riksarkivets AI-labb har tagit fram SWENER-1800.
Riksarkivet har miljontals bilder som tidigare inte var sökbara. Nu är det möjligt tack vare en ny HTR-modell, Swedish Lion. Olof Karsvall, forskningsledare på Riksarkivet, är en av skaparna av den nya AI-modellen.
För femtio år sedan inrättades Logoteket vid Göteborgs universitet. Idag är Språkbanken en nationell forskningsinfrastruktur med vidsträckta nationella och internationella samarbeten. Det gör oss till en av världens äldsta forsknings- och utvecklingsenheter inom språkteknologi.
Hur kan man jämföra språk med varandra? Det är en av utgångspunkterna för projektet Språkliga nätverk, inom och mellan språk. Projektet ska med hjälp av konstruktionsgrammatik utveckla ett nätverk som beskriver svenska språkliga konstruktioner och länkar dem till konstruktioner i andra språk. Kristian Blensenius, forskare på Språkbanken Text, är en av projektdeltagarna.
Hur kan vi använda språkteknologi för att göra texter begripliga för alla, skapa digital inkludering och vässa ny forskning? Det är frågor som Arne Jönsson, professor emeritus i datavetenskap vid institutionen för datavetenskap vid Linköping universitet, arbetar med.