@inProceedings{johansson-rogstrom-2022-digitaliserad-326866, title = {Digitaliserad 1700-talstext som lexikaliskt verktyg – utmaningar och möjligheter}, abstract = {Refereegranskat bidrag till NFL-konferensen 2022 i form av poster. Digitaliserad 1700-talstext som lexikaliskt verktyg – utmaningar och möjligheter Sofie Johansson & Lena Rogström Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet Modern lexikografi baseras idag på stora elektroniskt tillgängliga korpusar som kan analyseras med en mängd digitala verktyg. Ett sådant är SPARV (Borin et al. 2016) som möjliggör morfosyntaktisk analys av texter, vilket t.ex. är användbart vid kartläggning och studier av språkbruk på ord-, fras- och meningsnivå. SPARV kan användas vid analys av äldre texter, men för text tillkommen före 1800-talet är den större variationen i stavning fortfarande ett problem, vilket begränsar analyser för t.ex. språkhistoriska ändamål. I vår posterpresentation visar vi hur vi inom projektet Digitalisering av Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar (finansierat av Centrum för Digital Humaniora vid Hum.Fak., Göteborgs universitet) utnyttjar AI och teckenigenkänningsverktyg samt moderna lexikologiska metoder på vetenskaplig text från 1700-talet för att kartlägga framväxten av ett vetenskapligt ordförråd. Vi har t.ex. upprättat ordlistor i syfte att skapa en bild av det ordförråd som användes då och som skiljer sig ifrån dagens språk, antingen ortografiskt eller pragmatiskt. Genom att använda lexikala profiler kan graforden studeras ur ett frekvensbaserat perspektiv samt jämföras med ordlistor med modern svenska. Vi analyserar också materialet i Språkbankens analysverktyg SPARV i syfte att kunna upprätta lexikaliska profiler över såväl specifika subgenrer som författare. I detta arbete är vårt mål att kunna visa hur delar av den ortografiska variationen kan kopplas till KARPs lexikon (Borin et al. 2012) och därigenom förbättra analysmöjligheterna också för texter från 1700-talet. Dessa resultat kan utnyttjas för såväl historisk lexikografi (SAOB.2) som för vår kunskap om fackspråksetablering, vetenskapligt språkbruk och lexikalisk utveckling generellt sett. Referenser Lars Borin, Markus Forsberg, Martin Hammarstedt, Dan Rosén, Roland Schäfer, Anne Schumacher. 2016. Sparv: Språkbanken’s corpus annotation pipeline infrastructure. Proceedings of SLTC 2016. The Sixth Swedish Language Technology Conference. Lars Borin, Markus Forsberg, Leif-Jöran Olsson, and Jonatan Uppström. 2012. The open lexical infrastructure of Språkbanken. In Proceedings of the Eighth International Conference on Language Resources and Evaluation (LREC'12), Istanbul: ELRA. 3598-3602 Nyckelord: Fackordförråd;1700-talstext; morfosyntaktisk analys; lexikal profil }, booktitle = {Book of abstracts, NFL, Lund 4-6 maj 2022}, author = {Johansson, Sofie and Rogström, Lena}, year = {2022}, } @inProceedings{randahl-johansson-2022-larares-323073, title = {Lärares professionsspråk på Facebook}, booktitle = {Svenskans beskrivning 38, 4-6 maj 2022, Örebro}, author = {Randahl, Ann-Christin and Johansson, Sofie}, year = {2022}, } @inProceedings{lindholm-johansson-2022-diakroniskt-326865, title = {Ett diakroniskt perspektiv på bedömning av ordkunskap}, abstract = { Anna Lindholm, Sofie Johansson Ett diakroniskt perspektiv på bedömning av ordkunskap I grundskolan möter lärare ständigt nya elever. För att kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan mötas på den kunskapsnivå de befinner sig finns därför ett behov av att fastställa elevers kunskaps- och språkutveckling, inte minst om eleverna har ett annat modersmål än svenska. Denna studie fokuserar på innehållet vid ordkunskapsbedömning. Hur länge kan ett bedömningstest användas och anses bedöma modern och aktuell svenska? I studien analyseras DLS ordförståelsetest för åk 4-6 (Järpsten & Taube, 2010). Testet är enligt författarna ”avsett att bedöma kunskaper om ord och deras innebörd och anses vara exempel på ord som elever i aktuella åldrar möter i olika typer av texter”. Testet bedömer receptiv ordkunskap och består av 40 flervalsuppgifter som alla har 3 distraktorer och 1 rätt svar. Det empiriska materialet har samlats in inom ramen för ett avhandlingsprojekt (Författare 2019). På skolan där materialet samlats in var majoriteten av eleverna flerspråkiga. En metodkombination av två olika kvantitativa metoder har använts i studien. Den ena metoden användes för att undersöka ordens förekomst i läromedelstexter och romantexter för den relevanta åldern. Metoden är korpuslingvistisk och undersöker testordens och testalternativens förekomster i korpusar med läromedelstexter (2 miljoner ord) samt romantexter (600 000 ord). Resultatet av metodtillämpningen blev en kategorisering av testorden; ovanliga ord, avancerade ord, tveksamma distraktorer, lexikaliserade fraser och morfosyntaktisk problematik. Den andra metoden användes för att undersöka samband mellan de ovan nämna kategorierna och prestation hos elever med svenska som första- och andraspråk. Signifikanta samband fanns mellan språklig bakgrund och prestation samt mellan språklig bakgrund och de identifierade testordskategorierna. Referenser Järpsten, Birgitta & Taube, Karin (2010). DLS för skolår 4-6 Reviderad utgåva. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget. }, booktitle = {Book of abstracts at ASLA-conference 2022, 7–8 April 2022, Stockholm}, author = {Lindholm, Anna and Johansson, Sofie}, year = {2022}, } @incollection{johansson-olander-2022-amneslitteracitet-323040, title = {Ämneslitteracitet inom skolans naturvetenskap - tolkning av ord för att förstå helheter }, abstract = {Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämneskunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning. Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning}, booktitle = {Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning / Anders Jakobsson, Pia Nygård Larsson, Lotta Bergman (red.).}, author = {Johansson, Sofie and Olander, Clas}, year = {2022}, publisher = {Studentlitteratur}, address = {Lund}, ISBN = {9789144152417}, pages = {179--212}, }