BibTeX

@inProceedings{landqvist-holmer-2024-finlandismer-342756,
	title        = {Finlandismer i SAOL 14: markeringssätt och informationstyper},
	abstract     = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den inofficiella normen för stavning och böjning av orden som ingår i aktuell upplaga av SAOL (Borin & Holmer 2024:42). Den första upplagan publicerades 1874, den fjortonde och senaste upplagan, SAOL14, utgavs 2015 och SAOL15 är planerad att utkomma 2025 (Holmer et al. 2024:68). Alltsedan SAOL11 (1986) ingår det i ordlistan ett antal uppslagsord och ordbetydelser vilka enbart eller främst används i finlandssvenskan och ofta kallas ”finlandismer” (af Hällström-Reijonen 2015:104–111; se t.ex. af Hällström-Reijonen 2015:99–100 om begreppen ’finlandssvenska’ och ’finlandism’). Antalet finlandismer i SAOL14 uppges vara mellan 240 och 260 (SAOL14:XVII; af Hällström-Reijonen 2015:105). Vägledande för urvalet har varit frekvens och aktualitet, geografisk spridning i svensktalande områden i Finland samt acceptabilitet. Den sistnämnda principen innebär att ”man inte ska ta med sådana finlandismer i SAOL som språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken avråder från i andra sammanhang […]” (af Hällström-Reijonen 2015:108–109). Urvalet av finlandismer i SAOL14 har alltså gjorts efter angivna principer. Men hur får användare av SAOL14 veta
(1) vilka uppslagsord och ordbetydelser som bedöms vara finlandismer? 
(2) varför orden och betydelserna klassificeras som finlandismer?
För att besvara den första forskningsfrågan görs sökningar i Svenska Akademiens lexikala databas (Salex), som utvecklas inom Språkbanken Text, och olika sätt att markera ”finlandism-status” kartläggs (se Holmer et al. 2024:69 om Salex; jfr Svensén 2004:374–397 om markeringssystem i ordböcker). Utgångspunkten för att besvara den andra forskningsfrågan är Bo Svenséns kategorisering av informationstyper som kan användas i ordböcker (Svensén 2004:9–12). Med hänsyn till informationstyper som faktiskt används i SAOL14 kan ”finlandism-status” i ordlistan, i alla fall potentiellt, avse fyra huvudkategorier:
(a) formell information (stavning, uttal, morfologi, då både ordböjning och ordbildning), 
(b) syntagmatisk information (ordklasstillhörighet, konstruktionssätt, kollokationer, idiom),
(c) semantisk information (betydelse) och/eller
(d) pragmatisk information (förekomst, bruklighet).

Referenser
Borin, L. & Holmer, L. (2024). Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 41–50. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic 

Holmer, L., Lillieström, A., Sköldberg, E. & Uppström, J. (2024). SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 68–75. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic 

af Hällström-Reijonen, C. (2015). Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker. LexicoNordica 22, s. 99–115. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/index.php/lexn/issue/archive 

SAOL14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14 uppl. Stockholm: Norstedts i distribution. Tillgänglig: https://www.gu.se/svenska-spraket/saol-svenska-akademiens-ordlista 

Svensén, B. (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 omarbetade och utökade uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
},
	booktitle    = {Svenskan i Finland 21},
	author       = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
	year         = {2024},
}