BibTeX

@inProceedings{johansson-2024-amneslitteracitet-349714,
	title        = {Ämneslitteracitet och utmaningar i läromedel för högstadieelever med heterogen språklig
bakgrund – ett exempel från biologiämnet},
	abstract     = {Ämneslitteracitet och utmaningar i läromedel för högstadieelever med heterogen språklig
bakgrund – ett exempel från biologiämnet
Den aktuella studien syftar till att belysa utmaningar för elever med en heterogen språklig
bakgrund i ämnesspecifika läromedelstexter inom naturorienterande ämnen i högstadiet.
Begreppet ämneslitteracitet refererar till elevernas förmåga att förstå och använda
ämnesspecifika språkliga uttryck och begrepp. Enligt Lemke (1990) innebär ämneslitteracitet
förmågan att kunna avkoda, förstå och använda ämnesspecifika språkliga och textmässiga
uttryck. Detta inkluderar behärskandet av ämnesspecifika termer och begrepp samt förståelsen
för de språkliga och retoriska konventioner som är relevanta inom ämnet. Även Gee (2014)
beskriver olika former av litteracitet och betonar vikten av att vara ämneslitterat i kontexter då
elever måste tillägna sig ny språklig och ämnesrelaterad kunskap.
För elever med olika språklig bakgrund kan det komplexa ämnesspråket inom
naturvetenskapliga ämnen utgöra en särskild utmaning. Detta beror på att ämnesspråket ofta
är abstrakt, opersonligt och informationstätt. Halliday och Hasan (2006) har utvecklat Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) för att beskriva karakteristiska kännetecken för
ämnestexter samt vad språket ska användas till, vilket är en funktionell språksyn (Hajer,
2003). Hajer har också refererat till klassrumsstudier där ämneslärare är medvetna om att
elevers språkliga kunskaper på andraspråket är otillräckliga vilket medför att de förenklar sitt
språk och språket i läromedel. Därmed begränsas även innehållet och språkinlärningsmiljön
stort (Hajer, 1996; Short & Boyson, 2004). Det finns både fördelar och nackdelar med att
använda alltför förenklade läromedel eftersom utvecklingen av ämneslitteracitet förutsätter att
eleven exponeras för det autentiska språket i ämnestexter.
I denna studie jämförs två läromedelstexter, en originaltext och en förenklad text, om ”ögat”.
Texterna kommer från samma förlag och analyseras med avseende på läromedeltexternas
språkliga och ämnesmässiga karaktär. Teoretiska utgångspunkter för studien är användningen
av ett skolrelaterat språkbruk i en ämnesspecifik kontext där både termer och begrepp
fokuseras, men också språket som kommunikationsmedel för att förmedla kunskap
(Johansson & Olander, 2022).
För analysen av texter används en metodkombination: I en kvantitativ korpuslingvistisk och
lexikometrisk analys undersöks ordfrekvenser, kontext och mönster och i en kvalitativ
lexikogrammatisk analys studeras dimensionerna nominal-verbal, specifik-allmän, abstrakt-
konkret, beskrivna av Hellspong och Ledin (1997). 
Preliminära resultat i den kvantitativa delen av studien visar att den förenklade texten inte
uppvisar någon större skillnad i meningslängd eller ordlängd. Däremot är hälften av innehållet
borttaget i den förenklade texten. Texterna skiljer sig inte heller åt vad gäller nominalkvot
eller läsbarhetsindex, däremot uppvisar den förenklade texten en större ordvariation, vilket är
förvånande eftersom en svårare text bör ha högre ordvariation. I den lexikogrammatiska
analysen kan man observera i dimensionen nominal-verbal, att det finns fler och längre
nominalfraser i originaltexten. Båda texterna har en specifik och abstrakt stil snarare än en
allmän och konkret stil. Det finns en del formuleringar som inte är särskilt förenklade, t.ex.
där ny fakta introduceras initialt i en mening istället för finalt.
Studien är av relevans för konferensens tema då det fokuserar på (ämnes)språk och hur
kunskap kommuniceras i en text.
Referenser
Gee, J. P. (2014). Literacy and education. Routledge.
Hajer, M. (1996). Leren in een tweede taal. Interactie in vakonderwijs aan een meertalige
mavo-klas. Groningen: Wolters Noordhoff. (Dissertation: “Learning through a second
language”.)
Halliday, M. A., & Hasan, R. (2006). Retrospective on SFL and literacy. Language and
literacy: Functional approaches, 15- 44.
Hellspong, L., & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.
Johansson, Sofie & Clas Olander 2022. Ämneslitteracitet inom skolans naturvetenskap -
tolkning av ord för att förstå helheter. I: Jakobsson, Anders, Pia Nygård Larsson & Lotta
Bergman (red.), Ämnerslitteracitet och inkluderande undervisning. Lund: Studentlitteratur, s.
179–212.
Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Ablex Publishing
Corporation, 355 Chestnut Street, Norwood, NJ 07648 (hardback: ISBN-0-89391-565-3;
paperback: ISBN-0-89391-566-1).
Short, D. & Boyson, B. (2004). Creating Access: Language and Academic Programs for
Secondary Newcomers. McHenry, IL: Delta Systems.},
	booktitle    = {ASLAs skriftserie},
	author       = {Johansson, Sofie},
	year         = {2024},
	publisher    = {ASLA konferensproceedings},
	address      = {Högskolan i Falun},
}