BibTeX

@inProceedings{larsson-johansson-2024-kognitivt-349716,
	title        = {Ett kognitivt perspektiv på stöttning av utländska lärares studier
i svenska och akademiskt språkbruk med hjälp av ChatGPT},
	abstract     = {Ett kognitivt perspektiv på stöttning av utländska lärares studier i svenska och akademiskt språkbruk med hjälp av ChatGPT
Implementering av AI i utbildning erbjuder betydande potential för att stärka och förbättra
andraspråksinlärning. Syftet med denna studie är att utforska hur ChatGPT kan användas som
ett pedagogiskt redskap för utländska lärare i deras förvärv av svenska och akademiskt
språkbruk.
I en teoritriangulering fokuseras användarinteraktionen med ChatGPT med hjälp av
Interaction Theory (Mackey & Gass, 2014). Deltagarnas attityder till verktygets användbarhet
och dess påverkan på språkinlärning, analyseras utifrån Technology Acceptance Model (TAM)
(Liu et al., 2023). Den kognitiva belastningen som är förknippad med användningen av
ChatGPT, särskilt i förhållande till användarnas tidigare erfarenheter och kunskapsbas,
analyseras med Cognitive Load Theory (CLT) (Sweller et al., 2011). Insamlade data består av
bakgrundsinformation om informanter, upplevda för- och nackdelar med användning av
ChatGPT samt användning av verktyget för att korrigera ogrammatiska exempelmeningar.
Forskningsdesignen är en experimentell studie med en metodkombination av kvantitativa
bakgrundsdata samt kvalitativa analyser av studenters användning av ChatGPT som stöd i sina
skrivuppgifter. Studiens resultat indikerar en generell positiv attityd till verktyget samt att
studenters framgång i användandet av ChatGPT varierar delvis på grund av studenternas
metaspråkliga förståelse. Studien är relevant då den fokuserar didaktiska, kognitiva och
språkvetenskapliga perspektiv på andraspråksinlärning, med hjälp av AI, i högre utbildning.
Referenser
Gass, S. M., & Mackey, A. (2014). Input, interaction, and output in second language
acquisition. In Theories in second language acquisition (pp. 194-220). Routledge.
Liu, G., & Ma, C. (2023). Measuring EFL learners’ use of ChatGPT in informal digital
learning of English based on the technology acceptance model. Innovation in Language
Learning and Teaching, 1-14.
Sweller, J., Ayres, P., Kalyuga, S., Sweller, J., Ayres, P., & Kalyuga, S. (2011). Intrinsic and
extraneous cognitive load. Cognitive load theory, 57-69.},
	booktitle    = {NordAnd16. Nordens språk som andraspråk, 12-14 juni 2024, Stockholm},
	author       = {Larsson, Lina and Johansson, Sofie},
	year         = {2024},
	publisher    = {Södertörns högskola},
	address      = {Södertörn},
}

@inProceedings{johansson-larsson-2024-leveraging-349717,
	title        = {Leveraging ChatGPT for Language Learning: A Study on Foreign Teachers’ Swedish Acquisition},
	abstract     = {Leveraging ChatGPT for Language Learning: A Study on Foreign Teachers’ Swedish Acquisition
This research explores the utilization of ChatGPT as an innovative tool in teaching Swedish to foreign educators, presenting a significant scholarly contribution to the fields of language learning and educational technology. By integrating theoretical frameworks such as Interaction Theory (Mackey & Gass, 2014), the Technology Acceptance Model (TAM) (Liu et al., 2023), and Cognitive Load Theory (CLT) (Sweller et al., 2011), the study provides a multidimensional analysis of AI’s role in enhancing linguistic proficiency. A mixed-methods approach evaluates ChatGPT’s impact on learners, focusing on cognitive load and language acquisition. Significantly, the findings highlight a potential variation in success linked to the learners’ metalinguistic awareness, suggesting that individuals with a higher understanding of language structure and function may derive greater benefit from AI-assisted learning tools like ChatGPT. This insight contributes original knowledge to the field, indicating that metalinguistic awareness can influence the effectiveness of technological interventions in language learning. The research underscores the need for personalized learning approaches that consider individual differences in metalinguistic competence, pointing towards a more nuanced understanding of AI’s potential in educational settings. By evidencing the correlation between metalinguistic awareness and learning outcomes with AI tools, this study enriches the academic discourse on technology-enhanced language education, offering valuable implications for the development of pedagogical strategies and AI applications tailored to diverse learner profiles.},
	booktitle    = {Conference book of abstracts. Technology for Second Language Learning conference, October 24-26, 2024, Iowa State University, USA},
	author       = {Johansson, Sofie and Larsson, Lina},
	year         = {2024},
	publisher    = {Iowa State University press},
	address      = {Iowa},
}

@inProceedings{larsson-johansson-2024-svenskundervisningen-349718,
	title        = {AI i svenskundervisningen för utländska akademiker på högskolenivå – en möjlighet till stöttning eller ett hinder?},
	abstract     = {AI i svenskundervisningen för utländska akademiker på högskolenivå – en möjlighet till stöttning eller ett hinder?
Implementering av generativ AI i utbildningskontexter erbjuder betydande potential för att stärka och diversifiera lärandet inom andraspråkstillägnelse. Syftet med detta bidrag är att presentera ett projekt om hur ChatGPT kan fungera som ett pedagogiskt redskap för internationella lärare i deras förvärv av svenska och akademiskt språkbruk. Forskningsfrågor är 1) Hur fungerar instruktioner och interaktion med ChatGPT? 2) Vilka attityder har studenter till användbarhet och möjligheter att få hjälp och förbättra sin svenska och sitt akademiska språkbruk med hjälp av ChatGPT? 
En teorikombination används som utgångspunkt i studien. Dels fokuseras användarinteraktionen med ChatGPT med hjälp av Interaction Theory (Mackey & Gass, 2014). Dels fokuseras deltagarnas attityder till verktygets användbarhet och dess påverkan på deras språkinlärning, vilket analyseras utifrån Technology Acceptance Model (TAM) (Montrul & Perpiñán, 2011). 
Insamlade data består av enkätdata med bakgrundsinformation om informanter, upplevda för- och nackdelar med användning av ChatGPT samt användning av verktyget för att korrigera ogrammatiska exempelmeningar. Forskningsdesignen är en experimentell studie med en metodkombination av kvantitativa bakgrundsdata samt kvalitativa analyser av studenters användning av ChatGPT som stöd i sina skrivuppgifter. Genom metodkombinationen illustreras olika perspektiv på studentens användning och nytta av verktyget. 
Resultaten i studien visar studenters varierande framgång i användandet av ChatGPT. Verktyget uppfattas av majoriteten som ett stöd, men fungerar enligt vår analys bättre för de studenter som har uppnått en viss språklig kunskapsnivå. Dessutom verkar studenternas metaspråkliga förståelse ha relativt stor betydelse för framgång.
Referenser
Gass, S. M., & Mackey, A. (2014). Input, interaction, and output in second language acquisition. In Theories in second language acquisition (pp. 194-220). Routledge.
Montrul, S., & Perpiñán, S. (2011). Assessing differences and similarities between instructed heritage language learners and L2 learners in their knowledge of Spanish tense-aspect and mood (TAM) morphology. Heritage Language Journal, 8(1), 90-133.
},
	booktitle    = {Book of abstracts SMDI konferens},
	author       = {Larsson, Lina and Johansson, Sofie},
	year         = {2024},
}

@inProceedings{johansson-2024-amneslitteracitet-349714,
	title        = {Ämneslitteracitet och utmaningar i läromedel för högstadieelever med heterogen språklig
bakgrund – ett exempel från biologiämnet},
	abstract     = {Ämneslitteracitet och utmaningar i läromedel för högstadieelever med heterogen språklig
bakgrund – ett exempel från biologiämnet
Den aktuella studien syftar till att belysa utmaningar för elever med en heterogen språklig
bakgrund i ämnesspecifika läromedelstexter inom naturorienterande ämnen i högstadiet.
Begreppet ämneslitteracitet refererar till elevernas förmåga att förstå och använda
ämnesspecifika språkliga uttryck och begrepp. Enligt Lemke (1990) innebär ämneslitteracitet
förmågan att kunna avkoda, förstå och använda ämnesspecifika språkliga och textmässiga
uttryck. Detta inkluderar behärskandet av ämnesspecifika termer och begrepp samt förståelsen
för de språkliga och retoriska konventioner som är relevanta inom ämnet. Även Gee (2014)
beskriver olika former av litteracitet och betonar vikten av att vara ämneslitterat i kontexter då
elever måste tillägna sig ny språklig och ämnesrelaterad kunskap.
För elever med olika språklig bakgrund kan det komplexa ämnesspråket inom
naturvetenskapliga ämnen utgöra en särskild utmaning. Detta beror på att ämnesspråket ofta
är abstrakt, opersonligt och informationstätt. Halliday och Hasan (2006) har utvecklat Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) för att beskriva karakteristiska kännetecken för
ämnestexter samt vad språket ska användas till, vilket är en funktionell språksyn (Hajer,
2003). Hajer har också refererat till klassrumsstudier där ämneslärare är medvetna om att
elevers språkliga kunskaper på andraspråket är otillräckliga vilket medför att de förenklar sitt
språk och språket i läromedel. Därmed begränsas även innehållet och språkinlärningsmiljön
stort (Hajer, 1996; Short & Boyson, 2004). Det finns både fördelar och nackdelar med att
använda alltför förenklade läromedel eftersom utvecklingen av ämneslitteracitet förutsätter att
eleven exponeras för det autentiska språket i ämnestexter.
I denna studie jämförs två läromedelstexter, en originaltext och en förenklad text, om ”ögat”.
Texterna kommer från samma förlag och analyseras med avseende på läromedeltexternas
språkliga och ämnesmässiga karaktär. Teoretiska utgångspunkter för studien är användningen
av ett skolrelaterat språkbruk i en ämnesspecifik kontext där både termer och begrepp
fokuseras, men också språket som kommunikationsmedel för att förmedla kunskap
(Johansson & Olander, 2022).
För analysen av texter används en metodkombination: I en kvantitativ korpuslingvistisk och
lexikometrisk analys undersöks ordfrekvenser, kontext och mönster och i en kvalitativ
lexikogrammatisk analys studeras dimensionerna nominal-verbal, specifik-allmän, abstrakt-
konkret, beskrivna av Hellspong och Ledin (1997). 
Preliminära resultat i den kvantitativa delen av studien visar att den förenklade texten inte
uppvisar någon större skillnad i meningslängd eller ordlängd. Däremot är hälften av innehållet
borttaget i den förenklade texten. Texterna skiljer sig inte heller åt vad gäller nominalkvot
eller läsbarhetsindex, däremot uppvisar den förenklade texten en större ordvariation, vilket är
förvånande eftersom en svårare text bör ha högre ordvariation. I den lexikogrammatiska
analysen kan man observera i dimensionen nominal-verbal, att det finns fler och längre
nominalfraser i originaltexten. Båda texterna har en specifik och abstrakt stil snarare än en
allmän och konkret stil. Det finns en del formuleringar som inte är särskilt förenklade, t.ex.
där ny fakta introduceras initialt i en mening istället för finalt.
Studien är av relevans för konferensens tema då det fokuserar på (ämnes)språk och hur
kunskap kommuniceras i en text.
Referenser
Gee, J. P. (2014). Literacy and education. Routledge.
Hajer, M. (1996). Leren in een tweede taal. Interactie in vakonderwijs aan een meertalige
mavo-klas. Groningen: Wolters Noordhoff. (Dissertation: “Learning through a second
language”.)
Halliday, M. A., & Hasan, R. (2006). Retrospective on SFL and literacy. Language and
literacy: Functional approaches, 15- 44.
Hellspong, L., & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.
Johansson, Sofie & Clas Olander 2022. Ämneslitteracitet inom skolans naturvetenskap -
tolkning av ord för att förstå helheter. I: Jakobsson, Anders, Pia Nygård Larsson & Lotta
Bergman (red.), Ämnerslitteracitet och inkluderande undervisning. Lund: Studentlitteratur, s.
179–212.
Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Ablex Publishing
Corporation, 355 Chestnut Street, Norwood, NJ 07648 (hardback: ISBN-0-89391-565-3;
paperback: ISBN-0-89391-566-1).
Short, D. & Boyson, B. (2004). Creating Access: Language and Academic Programs for
Secondary Newcomers. McHenry, IL: Delta Systems.},
	booktitle    = {ASLAs skriftserie},
	author       = {Johansson, Sofie},
	year         = {2024},
	publisher    = {ASLA konferensproceedings},
	address      = {Högskolan i Falun},
}

@inProceedings{olsson-etal-2024-exploring-341980,
	title        = {Exploring English Writing Proficiency among Grade 9 Students in Sweden through Automated Text Analysis of National Test Essays from 2000 to 2022},
	abstract     = {In this presentation we outline a planned research project with the purpose of gaining in-depth
knowledge of Swedish students' writing proficiency in English, as this information is essential for
future English education and for supporting teachers' assessment of writing proficiency.
The project has three aims:
1) Create a corpus of 4000 student texts, collected between 2000 and 2022 from the Writing section
of the National Test of English for school year 9, including the teacher-assigned ratings.
2) Identify potential changes in linguistic and textual characteristics of students’ writing
competence over twenty years.
3) Determine which linguistic features most strongly predict teachers’ holistic ratings of student
texts.
NLP tools (e.g., TAALES and TAACO) will be used to investigate central aspects of writing quality
including lexical sophistication and diversity, syntactic complexity and cohesion. We intend to
employ statistical analyses on the data, such as factor analysis, regression analysis, and structural
equation modeling.
In addition to providing essential information for English education at the policy level regarding
changes in writing proficiency over time, the results will indicate how automated text analysis
tools may support and complement teachers’ holistic assessment of writing proficiency. },
	booktitle    = {Language Testing Research Colloquium, Innsbruck 3 juli 2024},
	author       = {Olsson, Eva and Borger, Linda and Johansson, Sofie},
	year         = {2024},
}