@inProceedings{larsson-johansson-2024-svenskundervisningen-349718, title = {AI i svenskundervisningen för utländska akademiker på högskolenivå – en möjlighet till stöttning eller ett hinder?}, abstract = {AI i svenskundervisningen för utländska akademiker på högskolenivå – en möjlighet till stöttning eller ett hinder? Implementering av generativ AI i utbildningskontexter erbjuder betydande potential för att stärka och diversifiera lärandet inom andraspråkstillägnelse. Syftet med detta bidrag är att presentera ett projekt om hur ChatGPT kan fungera som ett pedagogiskt redskap för internationella lärare i deras förvärv av svenska och akademiskt språkbruk. Forskningsfrågor är 1) Hur fungerar instruktioner och interaktion med ChatGPT? 2) Vilka attityder har studenter till användbarhet och möjligheter att få hjälp och förbättra sin svenska och sitt akademiska språkbruk med hjälp av ChatGPT? En teorikombination används som utgångspunkt i studien. Dels fokuseras användarinteraktionen med ChatGPT med hjälp av Interaction Theory (Mackey & Gass, 2014). Dels fokuseras deltagarnas attityder till verktygets användbarhet och dess påverkan på deras språkinlärning, vilket analyseras utifrån Technology Acceptance Model (TAM) (Montrul & Perpiñán, 2011). Insamlade data består av enkätdata med bakgrundsinformation om informanter, upplevda för- och nackdelar med användning av ChatGPT samt användning av verktyget för att korrigera ogrammatiska exempelmeningar. Forskningsdesignen är en experimentell studie med en metodkombination av kvantitativa bakgrundsdata samt kvalitativa analyser av studenters användning av ChatGPT som stöd i sina skrivuppgifter. Genom metodkombinationen illustreras olika perspektiv på studentens användning och nytta av verktyget. Resultaten i studien visar studenters varierande framgång i användandet av ChatGPT. Verktyget uppfattas av majoriteten som ett stöd, men fungerar enligt vår analys bättre för de studenter som har uppnått en viss språklig kunskapsnivå. Dessutom verkar studenternas metaspråkliga förståelse ha relativt stor betydelse för framgång. Referenser Gass, S. M., & Mackey, A. (2014). Input, interaction, and output in second language acquisition. In Theories in second language acquisition (pp. 194-220). Routledge. Montrul, S., & Perpiñán, S. (2011). Assessing differences and similarities between instructed heritage language learners and L2 learners in their knowledge of Spanish tense-aspect and mood (TAM) morphology. Heritage Language Journal, 8(1), 90-133. }, booktitle = {Book of abstracts SMDI konferens}, author = {Larsson, Lina and Johansson, Sofie}, year = {2024}, }