BibTeX
– Copied!
– Copy failed!
@article{landqvist-holmer-2025-finlandismer-353571,
title = {Finlandismer och andra finländska inslag i SAOL 14: markeringar, förklaringar och informationstyper},
abstract = {This article reports a metalexicographical study of the head-words and indications of meaning which, based on information in the 14th edition of the Swedish Academy Glossary (SAOL 14, 2015), are used either exclusively or mainly in Finland-Swedish: (RQ1) How does it appear in the SAOL 14 that headwords (Hw) and indications of meaning (IoM) are deemed to be finlandisms alternatively Finland-Swedish entries?; (RQ2) What information is given about the relevant Hw and IoM in the SAOL 14? A majority of the Hw and IoM in the corpus are provided with explicit labels indicating their finlandism status. The Finland-Swedish-ness of a minority of the Hw and IoM is signaled only through explanations of their meaning/s. It is rather unusual for finlandism status to appear in terms of formal information and syntagmatic information in the SAOL. Instead, it is primarily a matter of semantic information and/or pragmatic information.},
journal = {Folkmålsstudier},
author = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
year = {2025},
volume = {63},
pages = {91–123},
}
@inProceedings{landqvist-2025-inledning-351241,
title = {Inledning til Then Swenska IURISPRUDENTIAM, ... Organisering, sökmöjligheter och läsvägar i två juridiska handböcker från 1700-talet},
booktitle = {Studier i svensk språkhistoria 17. Språket i rummet. Redigerad av Erik M. Petzell, Lena Rogström, Henrik Rosenkvist, Mathias Strandberg & Lena Wenner. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 49},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2025},
publisher = {Göteborgs universitet},
address = {Göteborg },
ISBN = {978-91-986791-7-5 },
pages = {239–259},
}
@inProceedings{rogstrom-landqvist-2025-nar-351242,
title = {Hur, när och varför blev masken en larv? En fallstudie av den entomologiska terminologins utveckling i Sverige under 1700-talet
},
abstract = {En central egenskap för vetenskapliga genrer är deras ordförråd. En del av orden är ämnesspecifika, t.ex. samhällsvetenskapernas "informant", medicinens "ventrikel" samt kemins "katod", medan andra är mer generella, t.ex. "hypotes", "kvalitativ" och "kvantitativ". Denna typ av ordförråd har vuxit fram successivt, och de ämnesmässigt anknutna orden i form av vetenskapliga terminologier etablerades och kodifierades ofta först under 1900-talet (Picht 2011). Behovet av fackspecifika ord är emellertid äldre än så. Detta påpekas av exempelvis Hjelt (1868:49): ”Huru vacklande artbestämningen före Linnés tid var, finner man af ofvanstående lätt; nomenklaturens utbildning står i så nära förening med de systematiska idéerna att den utgör deras liksom materiella form.” Termframväxt behandlas också av Nilsson (1974). Under 1700-talets snabba utveckling av naturvetenskapen introducerades och etablerades många fackord och termer, trots att dagens teoretiska underbyggnad saknades. Det kanske mest kända exemplet är just Carl von Linnés nomenklatur över flora och fauna. Latinet var grunden för Linnés nomenklatur, men helst skulle svenska språket användas i 1700-talets vetenskapliga diskurs i Sverige, särskilt i de rön som publicerades i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar (KVAH) mellan 1739 och 1854 (Fries 1996). I denna presentation fokuserar vi på en avgränsad terminologisk fråga inom ett vetenskapsområde som växte fram under 1700-talet, nämligen benämningarna mask och larv inom entomologins område. Då kunde både benämningarna användas om de referenter som vi idag kallar larver av olika insekter. Genom att studera entomologiska rön i KVAH är det möjligt att dokumentera och följa en gradvis förändring av bruket, vilken resulterade i att den mer specifika termen larv etablerades som ensam benämning i fackentomologiska sammanhang. Syftet med den undersökning som redovisas är därmed att klarlägga hur och när samt – i bästa fall därtill varför – denna utveckling sker.
Referenser
Fries, Sigurd, 1996. Lärdomsspråket under frihetstiden. I: Lena Moberg & Margareta Westman (red.): Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts. S. 88–103.
Hjelt, Otto E. A.1868. Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet. Helsingfors: Finska Litteratur-sällskapets tryckeri.
Nilsson, Stig, 1974. Terminologi och nomenklatur. Studier över begrepp och deras uttryck inom matematik, naturvetenskap och teknik. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A nr 26.) Lund: Studentlitteratur.
Picht, Heribert, 2011. The Science of Terminology: History and Evolution. I: Terminologija 2011:18. Institute of the Lithuanian Language. S. 6–26. https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/411/503},
booktitle = {Svenska språkets historia 18, Uppsala 8–9 maj 2025},
author = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
year = {2025},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2025-en-351240,
title = {”En ’flygmekaniker’ eller en ’flygsoldat’ behöver inte alls vara flygande.” Diskussioner om gemensamma nordiska termer då och nu },
abstract = {Mellan 1941 och årsskiftet 2018/2019 fungerade Tekniska nomenklaturcentralen/ Terminologicentrum – TNC som Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi. Inom det pågående projektet Termer i tid – Tidens termer kartlägger forskare vid Göteborgs universitet och Vasa universitet TNC:s arbete för att trygga tillgången på god terminologi inom olika fackområden och bidra till god terminologisk praxis.
Redan från början engagerade sig TNC i internationellt terminologiarbete, först med särskilt intresse för samarbete inom Norden. Från 1940-talet hade TNC motsvarigheter i Norge och Danmark, medan det dröjde till 1974 innan Finland fick en motsvarighet. I vår presentation redovisar vi en kartläggning av samarbetet mellan TNC och aktörer i Danmark och Norge utifrån TNC:s arkiv, som numera finns i det svenska Riksarkivet. TNC-arkivet innehåller bland annat korrespondens mellan TNC och aktörer i de nordiska länderna. Presentationen ska ge svar på två forskningsfrågor:
1. Vilka gemensamma språkfrågor i huvudkategorin Språk är aktuella i kontakterna?
2. Vilka resultat ger kontakterna i fråga om en utvald fråga inom huvudkategorin Språk?
Vi söker svar på forskningsfråga 1 genom att identifiera och tematiskt klassificera de språkfrågor där minst två av tre länder i arkivmaterialet är engagerade. Forskningsfråga 2 gäller en utvald terminologisk fråga inom flygteknikens område, vilket är aktuellt från 1940-talet och framåt. Vi använder arkivmaterial och allmänt tillgängliga terminologiska resurser för att besvara frågan.
},
booktitle = {Nordterm 2025, Reykjavík 11–13 juni 2025},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina},
year = {2025},
}