BibTeX

@inProceedings{rogstrom-landqvist-2025-nar-351242,
	title        = {Hur, när och varför blev masken en larv? En fallstudie av den entomologiska terminologins utveckling i Sverige under 1700-talet

},
	abstract     = {En central egenskap för vetenskapliga genrer är deras ordförråd. En del av orden är ämnesspecifika, t.ex. samhällsvetenskapernas "informant", medicinens "ventrikel" samt kemins "katod", medan andra är mer generella, t.ex. "hypotes", "kvalitativ" och "kvantitativ". Denna typ av ordförråd har vuxit fram successivt, och de ämnesmässigt anknutna orden i form av vetenskapliga terminologier etablerades och kodifierades ofta först under 1900-talet (Picht 2011). Behovet av fackspecifika ord är emellertid äldre än så. Detta påpekas av exempelvis Hjelt (1868:49): ”Huru vacklande artbestämningen före Linnés tid var, finner man af ofvanstående lätt; nomenklaturens utbildning står i så nära förening med de systematiska idéerna att den utgör deras liksom materiella form.” Termframväxt behandlas också av Nilsson (1974). Under 1700-talets snabba utveckling av naturvetenskapen introducerades och etablerades många fackord och termer, trots att dagens teoretiska underbyggnad saknades. Det kanske mest kända exemplet är just Carl von Linnés nomenklatur över flora och fauna. Latinet var grunden för Linnés nomenklatur, men helst skulle svenska språket användas i 1700-talets vetenskapliga diskurs i Sverige, särskilt i de rön som publicerades i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar (KVAH) mellan 1739 och 1854 (Fries 1996). I denna presentation fokuserar vi på en avgränsad terminologisk fråga inom ett vetenskapsområde som växte fram under 1700-talet, nämligen benämningarna mask och larv inom entomologins område. Då kunde både benämningarna användas om de referenter som vi idag kallar larver av olika insekter. Genom att studera entomologiska rön i KVAH är det möjligt att dokumentera och följa en gradvis förändring av bruket, vilken resulterade i att den mer specifika termen larv etablerades som ensam benämning i fackentomologiska sammanhang. Syftet med den undersökning som redovisas är därmed att klarlägga hur och när samt – i bästa fall därtill varför – denna utveckling sker.
Referenser
Fries, Sigurd, 1996. Lärdomsspråket under frihetstiden. I: Lena Moberg & Margareta Westman (red.): Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. Stockholm: Norstedts. S. 88–103.  
Hjelt, Otto E. A.1868. Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet. Helsingfors: Finska Litteratur-sällskapets tryckeri.
Nilsson, Stig, 1974. Terminologi och nomenklatur. Studier över begrepp och deras uttryck inom matematik, naturvetenskap och teknik. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A nr 26.) Lund: Studentlitteratur.
Picht, Heribert, 2011. The Science of Terminology: History and Evolution. I: Terminologija 2011:18. Institute of the Lithuanian Language. S. 6–26. https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/411/503},
	booktitle    = {Svenska språkets historia 18, Uppsala 8–9 maj 2025},
	author       = {Rogström, Lena and Landqvist, Hans},
	year         = {2025},
}