Menu

Hot och hat mot journalister

This page has not been translated into English. The content is shown in Swedish.

Bakgrund

Journalister får allt svårare att verka fritt

Under det senaste decenniet pågår en utveckling, i Sverige och globalt, där journalister får allt svårare att verka fritt. Ett stort problem utgörs av den ökade utsattheten för kränkningar och hot online som riktas mot yrkesgruppen. Forskning visar att ett stort antal journalister känner sig utsatta på ett sätt som negativt påverkar deras psykologiska välmående. Det framkommer även att olika typer av självcensur tillämpas som ett resultat av utsattheten.

Vissa ämnen genererar mer hat

Utifrån tidigare forskning är det tydligt att journalister som bevakar vissa ämnen löper större risk att utsättas för näthat. Framför allt har man kunnat konstatera att näthatet inte sällan har kopplingar till rasistiska och sexistiska diskurser, vilket medför att journalister som bevakar frågor kring jämställhet och etnicitet är särskilt utsatta.

Konsekvenser för samhället

För en mogen och välfungerande demokrati är journalistkårens uppdrag att informera samhällets medborgare av stor betydelse. Det är således problematiskt för samhället om journalister yttrandefrihet begränsas och vissa perspektiv och fakta successivt tystas i det offentliga samtalet.

Begränsat rättsligt stöd

Det rättsliga stödet beskrivs i dagsläget som begränsat och flera journalister vittnar om att tilliten till rättsväsendet är låg. Utöver detta medför problematiken nya rättsliga utmaningar då lagstiftningen måste förhålla sig till det växande näthatet men samtidigt inte utveckla censurfunktioner som står i strid med det demokratiskt rättssamhälle.

Övergripande forskningsfråga

Projektets övergripande forskningsfråga är: Hur och under vilka förutsättningar riskerar hat och hot mot journalister online att försvaga yttrandefrihet och demokrati - och hur kan ett rättssociologiskt brottsofferperspektiv bidra till att motverka riskerna?

Medverkande

Projektet leds av Rättssociologiska institutionen på Lunds universitet, och Språkbanken är med som experter inom NLP och textanalys. Huvudfinansiär är Brottsofferfonden, men Språkbanken finansierar sin egen medverkan i projektet.

  • Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi, Lunds universitet
  • Måns Svensson, professor i rättssociologi, Högskolan i Halmstad
  • Peter Ljunglöf, Språkbanken Text

Läs mer om projektet här: https://www.soclaw.lu.se/hotochhatmotjournalister