Språkbanken Text is a part of Språkbanken.
BibTeX
– Copied!
– Copy failed!
@article{landqvist-2024-"gratis-344586,
title = {”Gratis broddar till dig som är 65 år och bor i Göteborg”: En fallstudie av legitimeringsstrategier i svenska kommuners webbtexter riktade till seniorer},
abstract = {Offers of free ice cleats to senior citizens is a rather new phenomenon in Sweden. Therefore,
Swedish municipalities should strive to linguistically legitimize such offers to convince senior citizens to use ice cleats during the winter season. The research questions for the reported study
are (1) Which main strategies for legitimation appear in the municipalities’ texts? (2) Which sub-
types to different main strategies appear in the municipalities’ texts? (3) What general picture
of the municipalities’ approach to senior citizens can the identified strategies be said to convey?
A corpus of 23 texts on municipal websites, published in 2022 or 2023, is analysed, using van
Leeuwen's model for legitimation analysis (2008) as a theoretical-methodical basis. The results
of the study show that ice cleat offers are legitimized lexicogrammatically mainly through the
two main legitimation strategies Authorization and Rationalization. The main strategy Moral
Evaluation, with a focus on public health and the health and well-being of senior citizens, is also
used. No instances of the main strategy Mythopoesis are identified. Several subtypes to the
three main strategies Authorization, Rationalization and Moral Evaluation are identified in the
corpus. Some of the strategies for legitimation used can be deemed as an expression of an equal
relationship between municipalities and senior citizens, while others can be said to express an
unequal relationship.},
journal = {VAKKI Publications: Diversity in Communication},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2024},
volume = {16},
pages = {67--89},
}
@article{skoldberg-landqvist-2024-sorry-343321,
title = {Sorry, shit and wow: a case study of the handling of interjections in three Nordic monolingual dictionaries},
abstract = {This paper discusses a qualitative and, to some extent, comparative metalexicographical case study on interjections, with an English origin, in three Nordic monolingual dictionaries. In short, the study answers the following research questions: (1) How are three well-established interjections handled in The Contemporary Dictionary of the Swedish Academy (SO) compared to corresponding entries in a Danish and a Norwegian dictionary and how can the SO descriptions be developed?; (2) How can three less established interjections be analyzed and described in an updated version of the SO? The point
of departure for answering the research questions is information types that are common
in dictionary entries. Furthermore, the use of interjections in corpora and text collections
for Swedish are crucial for the investigation. The study shows that interjections as a category imply several challenges for lexicographers. Finally, some suggestions are presented
concerning the way in which the description of interjections in the SO may be developed},
journal = {Lexicographica. International Annual for Lexicography / Revue Internationale de Lexicographie / Internationales Jahrbuch für Lexikographie },
author = {Sköldberg, Emma and Landqvist, Hans},
year = {2024},
volume = {40},
number = {1},
pages = {29--57},
}
@inProceedings{landqvist-holmer-2024-finlandismer-342756,
title = {Finlandismer i SAOL 14: markeringssätt och informationstyper},
abstract = {Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den inofficiella normen för stavning och böjning av orden som ingår i aktuell upplaga av SAOL (Borin & Holmer 2024:42). Den första upplagan publicerades 1874, den fjortonde och senaste upplagan, SAOL14, utgavs 2015 och SAOL15 är planerad att utkomma 2025 (Holmer et al. 2024:68). Alltsedan SAOL11 (1986) ingår det i ordlistan ett antal uppslagsord och ordbetydelser vilka enbart eller främst används i finlandssvenskan och ofta kallas ”finlandismer” (af Hällström-Reijonen 2015:104–111; se t.ex. af Hällström-Reijonen 2015:99–100 om begreppen ’finlandssvenska’ och ’finlandism’). Antalet finlandismer i SAOL14 uppges vara mellan 240 och 260 (SAOL14:XVII; af Hällström-Reijonen 2015:105). Vägledande för urvalet har varit frekvens och aktualitet, geografisk spridning i svensktalande områden i Finland samt acceptabilitet. Den sistnämnda principen innebär att ”man inte ska ta med sådana finlandismer i SAOL som språkvårdarna vid Institutet för de inhemska språken avråder från i andra sammanhang […]” (af Hällström-Reijonen 2015:108–109). Urvalet av finlandismer i SAOL14 har alltså gjorts efter angivna principer. Men hur får användare av SAOL14 veta
(1) vilka uppslagsord och ordbetydelser som bedöms vara finlandismer?
(2) varför orden och betydelserna klassificeras som finlandismer?
För att besvara den första forskningsfrågan görs sökningar i Svenska Akademiens lexikala databas (Salex), som utvecklas inom Språkbanken Text, och olika sätt att markera ”finlandism-status” kartläggs (se Holmer et al. 2024:69 om Salex; jfr Svensén 2004:374–397 om markeringssystem i ordböcker). Utgångspunkten för att besvara den andra forskningsfrågan är Bo Svenséns kategorisering av informationstyper som kan användas i ordböcker (Svensén 2004:9–12). Med hänsyn till informationstyper som faktiskt används i SAOL14 kan ”finlandism-status” i ordlistan, i alla fall potentiellt, avse fyra huvudkategorier:
(a) formell information (stavning, uttal, morfologi, då både ordböjning och ordbildning),
(b) syntagmatisk information (ordklasstillhörighet, konstruktionssätt, kollokationer, idiom),
(c) semantisk information (betydelse) och/eller
(d) pragmatisk information (förekomst, bruklighet).
Referenser
Borin, L. & Holmer, L. (2024). Tradita innovare, innovata tradere. The Gothenburg approach to computational lexicography. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 41–50. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
Holmer, L., Lillieström, A., Sköldberg, E. & Uppström, J. (2024). SAOL och svensk språkvetenskaplig infrastruktur – nu och i framtiden. I: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024), s. 68–75. Red. Volodina, E., Bouma, G., Forsberg, M., Kokkinakis, D., Alfter, D., Fridlund, M., Horn, C., Ahrenberg, L. & Blåder, A. Linköping Electronic Conference Proceedings 205. Tillgänglig: https://ecp.ep.liu.se/hic
af Hällström-Reijonen, C. (2015). Finlandssvenska i SAOL och andra ordböcker. LexicoNordica 22, s. 99–115. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/index.php/lexn/issue/archive
SAOL14 = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14 uppl. Stockholm: Norstedts i distribution. Tillgänglig: https://www.gu.se/svenska-spraket/saol-svenska-akademiens-ordlista
Svensén, B. (2004) [1987]. Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. 2 omarbetade och utökade uppl. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
},
booktitle = {Svenskan i Finland 21},
author = {Landqvist, Hans and Holmer, Louise},
year = {2024},
}
@article{landqvist-rogstrom-2024-genreutveckling-341609,
title = {Genreutveckling i vetenskaplig prosa. Clas Bjerkanders entomologiska rön i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar 1775–1795},
abstract = {The purpose of this article is to analyze the early (natural) scientific genre development in Sweden during the 18thcentury, focusing on the Royal Swedish Academy of Sciences, and its Transactions, as a discursive community. The Transactions are considered an early example of what we now refer to as sakprosa but have never been thoroughly analyzed regarding its genre specific characteristics. Bjerkander’s 26 findings on entomology are chosen as material for this study, grounded in genre analysis (Swales 1990, 2004; Bhatia 2004). The results reveal that Bjerkander’s entomological findings evolve into three subgenres. From a genre development perspective, Bjerkander’s texts primarily reflect an establishing stage (Gunnarsson 2011), but they anticipate a specialized stage in three instances: Bjerkander’s use of the so-called CARS model, his methodological awareness, and his use of references to previous research.},
journal = {Folkmålsstudier},
author = {Landqvist, Hans and Rogström, Lena},
year = {2024},
volume = {62},
pages = {89–125},
}
@article{landqvist-etal-2024-termer-339976,
title = {Termer för grundämnena H, N och O: resultat av nordiskt terminologisamarbete från 1950-tal till 2020-tal},
abstract = {Den som vill bedriva ett framgångsrikt terminologiarbete måste ha samarbetspartners. År 1981 formulerade Christer Laurén detta faktum som att ”[b]åde ingenjören och språkmannen behövs i fackspråklig språkvård”, medan Henrik Nilsson fyrtio år senare konstaterade att ”[t]erminologer behöver experter för att kunna genomföra ett terminologiarbete av god kvalitet” (Laurén 1981, s. 9; Nilsson 2021, s. 77). Samarbetet kan ske inom ett land eller mellan personer och institutioner i flera länder (Bucher 2016a; Bucher 2017; Nilsson 2021). Den här artikeln handlar om terminologi(sam)arbete i Norden.},
journal = {Sprog i Norden 2024/Språk i Norden 2024. Tema: Nordterm 23 Terminologi i samhällets tjänst (Red. Kirsten Lindø Dolberg-Møller)},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Sjöberg, Sannina},
year = {2024},
pages = {137–152},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2024-"appendicit"-337164,
title = {Hur kan "appendicit", "blodförgiftning" och "hyperaktivitetssyndrom" behandlas? Medicinens fackområde i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
booktitle = {Svenskans beskrivning 38. Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten Örebro 4–6 maj 2022. Del II. Redigerad av Denny Jansson, Ida Melander, Gustav Westberg & Daroon Yassin Falk},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma and Holmer, Louise},
year = {2024},
publisher = {Örebro universitet},
address = {Örebro},
ISBN = {978-91-87789-90-8},
}
@inProceedings{landqvist-2024-forutsattningar-337141,
title = {Förutsättningar, upplägg och utvärderingar. Utmaningar för och möjligheter med två utbildningar i terminologi vid Göteborgs universitet},
booktitle = {Att undervisa i terminologi – utmaningar och möjligheter. Konferens 23–24 maj i Stockholm},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2024},
}
@article{landqvist-skoldberg-2024-interjektioner-336473,
title = {Interjektioner som lexikografisk utmaning. En fallstudie av interjektioner med engelskt ursprung utifrån Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien},
abstract = {In this article, a qualitative and, to some extent, comparative metalexicographic case study is reported. The study will answer two research questions: (1) How are the interjections "sorry", "shit" and "wow" described in The Contemporary Dictionary of the Swedish Academy (SO) compared to the corresponding dictionary articles in The Danish Dictionary (DDO) and the Norwegian Academy’s Dictionary (NAOB) and how can the SO descriptions be developed?; (2) How can the interjections "yes", "nice/najs" and "woho/wohoo" be analyzed and then described in new dictionary articles in an updated version of SO? The point of departure for answering both RQs is a number of information categories that are common in dictionary articles. Furthermore, the use of the current interjections in contemporary corpora and text collections for Swedish are crucial for the investigation. The results of the study show that interjections as a category implies several challenges for lexicographers regarding information about their spelling, pronunciation, and inflection, meaning, language examples, usage comments as well as information about their establishment, origin, and kinship. Finally, some suggestions are presented for how the description of interjections in the dictionary can be developed.},
journal = {ASLA:s skriftserie/ASLA Studies in Applied Linguistics},
author = {Landqvist, Hans and Sköldberg, Emma},
year = {2024},
volume = {31},
pages = {26--55},
}
@article{landqvist-2024-finlandssvenska-335636,
title = {Finlandssvenska översättare i Svenskt översättarlexikon},
abstract = {Svenskt översättarlexikon innehåller artiklar om sverigesvenska och finlandssvenska översättare. Vilka översättare i lexikonet kan sägas vara finlandssvenskar? Och finns det några finlandssvenska översättare som inte ingår i lexikonet – men som borde göra det?
},
journal = {Språkbruk},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2024},
volume = {2024},
number = {2024-03-07},
}