Språkbanken Text är en avdelning inom Språkbanken.
BibTeX
– Kopierat!
– Kunde inte kopiera!
@misc{holmer-etal-2023-nordiska-334604,
title = {Nordiska studier i lexikografi 16. Rapport från 16:e konferensen om lexikografi i Norden, Lund 27-29 april 2022.},
abstract = {Nordiska studier i lexikografi 16 rapporterar från den 16:e konferensen i lexikografi, som genomfördes i Lund 27–29 april 2022. Volymen innehåller 30 bidrag som bygger på inlägg från konferensen i form av plenarföreläsningar, sektionsföredrag och posterpresentationer.
Artiklarna spänner innehållsligt över ett brett fält, men samtliga anlägger någon form av lexikografiskt perspektiv. Flera av dem anknyter till konferensens tema Lexikografiska
utmaningar. Merparten av bidragen är författade på danska, norska eller svenska, men ett mindre antal är skrivna på engelska.},
author = {Holmer, Louise and Horn, Greta and Landqvist, Hans and Nilsson, Pär and Nordgren, Eva and Sköldberg, Emma},
year = {2023},
address = {Göteborg},
ISBN = {978-91-986791-5-1},
}
@article{landqvist-2023-kunskapsorganisering-332279,
title = {Kunskapsorganisering, sökmöjligheter och läsvägar: en fallstudie av handböcker för hundägare},
abstract = {This paper explores how the anonymous authors of two Swedish handbooks for dog owners, published in 1823 and 1849 respectively, tried to communicate their knowledge about the treatment of dogs so that
the readers of the handbooks could, hopefully, apply the information offered in their everyday life. The
study clarifies how the authors organize the knowledge that they want their readers to take part of, how
they show their readers opportunities to search for the desired knowledge and which reading paths within the handbooks that the readers are offered. The two handbooks are regarded as multimodal, dialogical, final and addressive texts, and the study reported is qualitative and comparative; the handbooks are compared with each other, with other studies of dog owner manuals in Swedish, and with studies of other types of practical handbooks in Swedish. The results show great similarities between the two handbooks regarding the investigated variables, but the handbook from 1849 is judged to be more well planned and easier to use for contemporary knowledge-seeking dog owners. Finally, further studies of the handbooks are suggested, including syntactic-focused studies of them, comparisons with contemporary veterinary medical literature and studies of a larger material of dog owners’ handbooks},
journal = {Communicating with Purpose. VAKKI Publications. Eds. E. Lillqvist, M. Eronen- Valli, V. Manninen, N. Nissilä & E. Salmela},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
volume = {15},
pages = {207–231},
}
@article{landqvist-etal-2023-samarbetet-332277,
title = {Samarbetet mellan TNC och RTT 1938–1998: terminologiarbete som resurs för meningsfull kommunikation},
abstract = {This article describes and analyses the contacts between the Swedish and Norwegian national terminology organisations between the 1940s and the 1990s. The Swedish Tekniska nomenklaturcentralen TNC (1941–2018; 2000–2018 Terminologicentrum TNC) was Sweden’s national center for special languages and terminology work for more than 75 years. Since its founding in 1941, the TNC was active not only in Sweden, but also in establishing and maintaining international contacts. The Norwegian Rådet for teknisk terminologi RTT was founded in 1938 and closed down in 2001. The research material used is the collection of correspondence in the TNC’s document archive, in particular the section stored with the code “Unor”, i.e., letters (N=374) documenting written communication between the TNC and the RTT. The article describes the topics covered in the communication, the individuals involved, the objectives and consequences of the communication and the results achieved. In a quantitative analysis, the themes of the letters are categorised in four main categories: publications, communication, information, and language issues. In a qualitative analysis, a specific terminological issue in the field of welding technology is analysed by close reading and content analysis. Finally, further studies, which complete the picture of terminological cooperation on institutional level in the Nordic countries, are proposed.},
journal = {Communicating with Purpose. VAKKI Publications. Eds. E. Lillqvist, M. Eronen- Valli, V. Manninen, N. Nissilä & E. Salmela},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina and Sjöberg, Sannina},
year = {2023},
volume = {15},
pages = {232–250},
}
@inProceedings{landqvist-2023-svenskt-330560,
title = {Svenskt översättarlexikon för forskningsändamål: några utgångspunkter, resultat och funderingar},
abstract = {Föredrag (inbjuden talare) vid Textseminariet, SOL-centrum, Lunds universitet, 24 november 2023},
booktitle = {Textseminariet, SOL-centrum, Lunds universitet, 24 november 2023},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
}
@article{landqvist-2023-gender-327264,
title = {Gender equality and/or inequality? Female and male translators in a Swedish digital encyclopaedia of translators},
abstract = {This article presents a study of publicly available Svenskt översättarlexikon ‘The Swedish Encyclopaedia
of Translators’ (SwET 2009), most probably the first digital encyclopaedia of translators.
The study is situated in the fields of the sociology of translators, (literary) translator studies, and
translation history, and focuses on how female translators are described, characterized and evaluated
in the version of SwET from 2022. Three research questions are addressed in the paper: (1)
What is the ratio of entries presenting female and male translators in the SwET? (2) What is the
quantitative treatment of the partners in the sub-category “Translator Couples”? (3) And what are
the descriptions, characterizations and evaluations of the partners in that sub-category? In response
to the three RQs, the same three situations emerge: (a) gender equality and inequality, (b) gender
equality, and (c) gender inequality. Possible explanations for the results reported are presented and
discussed. Finally, proposals for future studies of digital translator encyclopaedias are presented.},
journal = {Stridon. Journal of Studies in Translation and Interpreting},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
volume = {3},
number = {1},
pages = {93--114},
}
@inProceedings{landqvist-etal-2023-terminologisamarbete-327015,
title = {Terminologisamarbete i Norden. Teman, fokus och resultat från 1940-talet till 1970-talet},
abstract = {År 2026 kommer Nordterm att kunna fira sin femtioårsdag (jfr Bucher 2016b). Men det nordiska terminologiarbetet har en längre historia: ”i alla nordiska länder har [det] funnits ett visst centralt ansvar för terminologiarbete för ländernas huvudspråk ända sedan 1930-talet […]” (Bucher 2016a:74-75). Några aktörer som tagit sådant ansvar är danska Terminologicentralen – TC (1940–1960), norska Rådet for Teknisk Terminologi – RTT (1938–2001) och svenska Tekniska Nomenklaturcentralen/Terminologicentrum – TNC (1941–2018) (Selander 1972; Bucher 2016b; Store norske leksikon 2020; Terminologifrämjandet 2023). Också i Finland bedrevs terminologi(sam)arbete före Nordterms tid, men Centralen för Teknisk Terminologi rf – TSK/Terminologicentralen TSK rf/Terminologicentralen rf inrättades 1974 och bedriver alltjämt verksamhet (Nissilä et al. 2021; Heittola et al. 2022; Terminologicentralen rf 2023).
Inom det pågående projektet Termer i tid – Tidens termer kartlägger vi TNC:s arbete för att trygga tillgången på god terminologi inom olika fackområden och bidra till god terminologisk praxis. För detta utnyttjar vi bl.a. det omfattande TNC-arkivet (Heittola et al. 2022; Landqvist et al. 2022). I vår presentation fokuserar vi på samarbetet mellan de tre nationella terminologiorganisationerna TC, RTT och TNC utifrån material i TNC-arkivet. Våra forskningsfrågor är:
1. Vilka teman är aktuella under olika decennier i kontakterna mellan TC, RTT och TNC?
2. Vilka särskilda fokusområden finns mellan å ena sidan TC och TNC och å andra sidan RTT och TNC?
3. Vilka resultat ger kontakterna i fråga om utvalda terminologifrågor?
Som material fungerar två delmängder av TNC-arkivet: Utlandskorrespondens Danmark – Udan och Utlandskorrespondens Norge – Unor. Dessa dokumenterar kontakter i skrift mellan TNC, TC och RTT. Vi klarlägger kontakterna över tid och utifrån tema/n, försöker identifiera fokusområden samt redovisar och diskuterar hur utvalda terminologifrågor hanteras (jfr Heittola et al. 2022; Landqvist et al. 2022). Studien anlägger således både ett makro- och ett mikroperspektiv på kontakterna mellan de tre institutionerna.
Referenser
Bucher, A-L. (2016a). Nationella terminologicentraler – i allmännyttans intresse. I: N. Pilke & N. Nissilä (Red.). Tänkta termer. Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv. VAKKI Publications 5. Vasa universitet, 72–99. Tillgänglig: https://vakki.net/wp-content/uploads/2020/08/tankta_termer_72-99_bucher.pdf (citerad 12.2.2023).
Bucher, A-L. (2016b). Nordterm 40 år. Terminfo 2016:3. Tillgänglig: http://www.terminfo.fi/sisalto/nordterm-40-ar-359.html (citerad 12.2.2023).
Heittola, S., Landqvist, H., Nissilä, N. & Pilke, N. (2022). TNC och Finland. Korrespondens inom terminologiområdet 1941–1999. I: S. Björklund, B. Haagensen, M. Nordman & A. Westerlund (Red.). Svenskan i Finland 19. Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland. Vasa den 6–7 maj 2021. Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet 82. Åbo Akademi & Svensk-Österbottniska Samfundet, 88–103. Tillgänglig: https://www.doria.fi/handle/10024/185549 (citerad 12.2.2023).
Landqvist, H., Nissilä, N., Pilke, N. & Sjöberg, S. (2022). Organisationer, frågor och (an)svar – Institutionellt terminologiskt samarbete mellan Sverige och Finland 1975–1998. I: H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen & H. Limatius (Red.). Responsible Communication. VAKKI Publications 14. Vaasan yliopisto, 89–104. Tillgänglig: https://vakki.net/index.php/2022/12/15/responsible-communication/ (citerad 12.2.2023).
Nissilä, N., Heittola, S., Pilke, N. & Landqvist, H. (2021). ”Av intresse för saken dristar jag mig att till diskussion framlägga ett par spörsmål” – Kaksi suomalaista akateemista uranuurtajaa terminologiaverkoston kirjeenvaihdossa. I: H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen, L. Kääntä & H. Salovaara (Red.). Workplace Communication IV. VAKKI Publications 13. Vaasan yliopisto, 153–168. Tillgänglig: https://vakki.net/index.php/2021/12/21/workplace-communication-iv/ (citerad 12.2.2023).
Selander, E. (1972). Terminologisamarbete i Norden – erfarenheter i Sverige. I: A. Hamburger, A. Sudmann & B. Molde (Red.). Språk i Norden 1972. Årsskrift för de nordiska språknämnderna. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 47. Nämnden för svensk språkvård, 95–102. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1179421/FULLTEXT01.pdf (citerad 12.2.2023).
Store norske leksikon (2020). Tillgänglig: https://snl.no/R%C3%A5det_for_teknisk_terminologi (citerad 12.2.2023).
Termer i tid – Tidens termer (2023). Terms in Time – The Terms of the Time. Tillgänglig: https://sites.uwasa.fi/term/ (citerad 12.2.2023).
Terminologicentralen rf (2023). Tillgänglig: https://sanastokeskus.fi/tsk/sv/terminologicentralen_rf-29.html (citerad 12.2.2023).
Terminologifrämjandet (2023). Från Tekniska nomenklaturcentralen till Terminologicentrum. Tillgänglig: https://terminologiframjandet.se/h552a9FtZ/sveriges-terminologiska-landskap-2019/fran-tekniska-nomenklatur%d1%81entralen-till-terminologicentrum/ (citerad 12.2.2023).},
booktitle = {Nordterm 2023, 14–15 juni 2023, Stockholm},
author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Sjöberg, Sannina},
year = {2023},
}
@misc{landqvist-2023-allmansprak-324658,
title = {Allmänspråk och fackspråk i en ordbok över allmänspråket},
abstract = {Blogginlägg med anledning av det uppmärksammade "snippa-målet" 2023},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
number = {2023-03-20},
}
@article{landqvist-2023-ordbockers-325762,
title = {Ordböckers möjligheter och begränsningar},
journal = {GU Journalen},
author = {Landqvist, Hans},
year = {2023},
number = {2},
pages = {47--48},
}