@inProceedings{landqvist-kore-2019-samtal-284280, title = {Samtal om Svenskt översättarlexikon – SÖL}, booktitle = {Presentation vid Hieronymusdagen, 30 september2019, Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet & Göteborgs stadsbibliotek}, author = {Landqvist, Hans and Koré, Linnéa}, year = {2019}, } @techreport{landqvist-2019-kvinnorna-281500, title = {Kvinnorna i Svenskt översättarlexikon. En ögonblicksbild utifrån översättningssociologiska och metalexikografiska utgångspunkter}, abstract = {I den här rapporten redovisas en empirisk undersökning om de kvinnliga översättare som behandlas i den version av Svenskt översättarlexikon (SÖL) som var tillgänglig det första kvartalet 2017. Undersökningen bygger på den presentation som jag genomförde vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Konferensen arrangerades vid Stockholms universitet den 26 november 2016. Artiklar som bygger på presentationerna vid denna konferens, tillsammans med artiklar utifrån konferensen ”Världslitteraturen och dess svenska röster. Bidrag till svensk översättningshistoria”, arrangerad av Kungl. Vitterhetsakademien den 9 och 10 februari 2017, ska utkomma i en volym under redaktion av Lars Kleberg. I väntan på denna volym publicerar jag här en rapport som utgår från mitt bidrag vid konferensen ”Den andra halvan av nationallitteraturen. Om översättningarnas plats i svensk litteratur-, språk- och kulturhistoria”. Några partier av det ursprungliga bidraget ingår inte i rapporten, medan andra är mer utvecklade. När det gäller de utvecklade partierna handlar det för det första om principerna som kan tänkas ligga bakom utformningen av SÖL som helhet med tanke på vilka översättare som hittills ingår i, och vilka som kan tänkas få utrymme i, lexikonet. För det andra handlar det om vissa tillägg till konferensbidraget, vilka jag har gjort för att texten ska bli mera tillgänglig för läsare som inte har en förankring inom översättningsvetenskapens fält. Dessutom tillfogar jag här ett avsnitt om några möjligheter till fortsatt forskning utifrån SÖL och några andra elektroniska resurser vilka också uppmärksammar översättare. Eventuella synpunkter på rapporten är mycket välkomna!}, author = {Landqvist, Hans}, year = {2019}, publisher = {Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket}, address = {Göteborg}, } @inProceedings{landqvist-etal-2019-institutionella-280478, title = {Institutionella aktörer och terminologiarbete – (om)organisation av terminologiska infrastrukturer i Sverige}, booktitle = {Poster vid Svenskans beskrivning 37, Åbo Akademi, 8–10 maj 2019}, author = {Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina}, year = {2019}, } @inProceedings{bendegard-etal-2019-"forslagsvis-280439, title = {”Förslagsvis kunde en ren översättning av de tyska uttrycken användas”. Fackexperter, språkexperter och terminologiska frågor i Sverige 1941–1983}, booktitle = {Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Red. Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 102}, author = {Bendegard, Saga and Landqvist, Hans and Nissilä, Niina and Pilke, Nina}, year = {2019}, publisher = {Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet}, address = {Uppsala}, ISBN = {978-91-519-1037-6}, } @inProceedings{landqvist-pilke-2019-terminologiskt-277444, title = {Terminologiskt intresse och engagemang inom högre utbildning. Kungliga tekniska högskolans insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983}, abstract = {Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen – TNC (från 2000 Terminologicentrum – TNC) som Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi. Inom det pågående projektet Termer i tiden – tidens termer kartlägger forskare vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Vasa universitet bland annat hur TNC samarbetade med totalt cirka 580 experter inom olika fackområden för att trygga tillgången på god fackspecifik terminologi och i bästa fall även bidra till god terminologisk praxis. Detta gjordes genom så kallade rundfrågor. De totalt 373 rundfrågorna från verksamhetsperioden 1941–1983 är sorterade på 17 huvudområden. Perioden kännetecknas av att terminologiarbetet i Sverige var organiserat utifrånen intressentmodell. Rundfrågor initierades antingen av TNC eller av en extern aktör, frågor skickades ut från TNC, experter avgav sina svar och TNC gjorde utredningar med rekommendationer. I vårt föredrag redovisar vi hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm deltog i rundfrågeprocessen under 40 år. Under perioden 1941‒1983 initierade KTH ett antal rundfrågor och över hundra rundfrågor skickades till personer verksamma vid KTH. Detta innebär att KTH var en av de oftast anlitade organisationerna i det terminologiska arbetet i Sverige under perioden. Vi analyserar KTH:s medverkan i samarbetet ur ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv. För det första klarlägger vi hur initiativen och rundfrågorna till experterna fördelar sig över de sjutton fackområdena och över tid. För det andra reder vi ut vilka slags rundfrågor KTH har initierat, vilka personer som har fått fungera som experter i dessa och vilka slags slutresultat man nått genom samarbetet. För det tredje jämför vi svar på de rundfrågor som har gått till flera ”KTH-personer” samtidigt. Här uppmärksammar vi hur dessa personer formulerar sina svar och vilka typer av argu-ment de anför för sina uppfattningar.}, booktitle = {Työelämän viestintä II – Workplace Communication II. VAKKI-symposiumi XXXIX, 7–8.2.2019, Vaasan yliopisto – University of Vaasa}, author = {Landqvist, Hans and Pilke, Nina}, year = {2019}, }