Ordet tsunami var helt okänt för de flesta i Sverige före julhelgen 2004. Då inträffade ju det som så småningom kom att kallas tsunamikatastrofen, en förfärlig naturkatastrof som skördade otaliga dödsoffer i Sydasien och Sydostasien.
Det är klart att en tsunami är en sorts våg, men vilken sorts våg handlar det om? Hur talade man om detta naturfenomen på svenska före 2004? I fackkretsar – bland seismologer, etc. – har man förstås länge känt till ordet tsunami, men även i allmänspråket dyker det upp sporadiskt före 2004. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) anger det tidigaste belägget till 1960.
I SAOB förklaras uppslagsordet tsunami som en ”(jättelik) havsvåg”, och havsvågen återkommer även i definitionerna i de andra två ordböcker som Svenska Akademien gör tillgängliga via svenska.se.
Den svenska motsvarighet som jag själv först tänkte på när jag började fundera kring den här frågan var ett annat ord, nämligen flodvåg. Språkliga intuitioner är fantastiska hypotesgeneratorer, men som ofta annars när vi ska analysera och resonera om vårt eget beteende så hamnar vi bara alltför lätt på villovägar, vilkret gör de språkliga intuitionerna i princip odugliga som bekräftelse på någon språklig hypotes. För det behöver man språkliga hårddata i form av observationer av vad folk säger eller skriver. Därför är det oerhört värdefullt att ha tillgång till ett forskningsverktyg som Språkbankens Korp, där man kan få en objektivare bild av den språkliga verkligheten som man kan jämföra mot sina intuitioner. Korp är helt fritt tillgängligt via ett komplext men användartillvänt webbgränssnitt, där man kan söka efter språkliga fenomen i ungefär 15 miljarder ord skriven svenska från många olika tidsperioder.
Bilden nedan är ett så kallat trenddiagram – en funktion i Korp som låter en se och jämföra olika språkliga fenomens förekomst över tid. I diagrammet syns hur (former av) de tre orden tsunami, havsvåg och flodvåg förekommer i ett stort (ungefär en halv miljard ord) dagstidningsmaterial. Själva sökningen som gav upphov till diagrammet kan du själv göra om genom att klicka här.
Vad vi ser här är en hög topp för flodvåg (den turkosa linjen) under årsskiftet 2004–2005 och en obetydligt lägre topp för tsunami (den gröna kurvan). Däremot förekommer havsvåg knappt alls under hela den period som syns i diagrammet (en mörkblå linje som knappt tar sig över den vågräta tidsaxeln)). Vid tidpunkten för nästa tsunamikatastrof, den som drabbade det japanska kärnkraftverket Fukushima 2011, är det ordet tsunami som dominerar totalt i rapporteringen, liksom redan på årsdagen av den första katastrofen.
En rimlig tolkning är då att när ordet tsunami användes i massmedia årsskiftet 2004–2005 ansåg man sig behöva förklara det, och det ord man valde som den naturligaste förklaringen var flodvåg. Efter det, t.ex. 2011, kändes det inte längre nödvändigt, utan tsunami hade då gjort sig hemmastatt i allmänspråket.
Varför lexikograferna bakom Svenska Akademiens ordböcker har valt havsvåg istället för flodvåg kan vår sökning i dagspresstext naturligtvis inte ge något svar på, utan vi kan bara konstatera att i det allmänna språkmedvetandet verkar en tsunami vara en slags flodvåg medan den för de lexikografer som utarbetar Svenska Akademiens fantastiska ordböcker är en slags havsvåg. Det är en fråga som det vore intressant att utreda närmare, men det får bli en annan gång. Det är en god början att överhuvudtaget kunna upptäcka att det finns en fråga att utreda, en upptäckt som inte skulle ha varit så lätt att göra utan Korp.