Text in English, please see below.
Vad?
Projektet undersöker uppkomsten av komplexa verbkonstruktioner i germanska språk. De moderna germanska språken är kända för att (på olika sätt) stapla hjälpverb i långa verbkonstruktioner, se exempel (1).
(1) I have been able to come.
Ik heb kunnen komen.
Ich habe kommen können.
Jag har kunnat komma.
Vi vet väldigt lite om varför och hur sådana komplexa verbkonstruktioner har kommit till. Syftet med det här projektet är därför att kartlägga språkförändringarna som har lett till den moderna variationen.
Varför?
Projektet utforskar hur och varför språkliga konstruktioner kan bli längre och mer komplicerade i språkets utveckling, en process som vi kallar för ’konstruktionell komplexifiering’. Komplexifiering är inte begränsad till uppkomsten av komplexa verbkonstruktioner utan dyker även upp i andra områden av språkets konstruktionella nätverk. Processen har också en rumslig dimension som överskrider språkgränserna.
Hur?
Projektet undersöker verbkonstruktionernas historia med hjälp av tre (komplementära) metoder: kvalitativ studie av historiska grammatikböcker, kvantitativ korpusstudie av språkspecifika historiska korpusar, kvantitativ korpusstudie av en diakron parallellkorpus.
Parallellkorpusar har hittills inte används inom historisk lingvistik. Projektet kommer därför att sammanställa en parallellkorpus bestående av historiska bibelöversättningar på engelska, nederländska och tyska.
Medverkande parter i projektet är:
Evie Coussé, Göteborgs universitet, Inst. för språk och litteraturer (huvudsökande)
Nicoline Van der Sijs, Radboud universitet Nijmegen
Gerlof Bouma, Språkbanken
Projektet bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet hösten 2018 – 2021.
New project investigates the rise of complex verb constructions in Germanic
What?
This project investigates the rise of complex verb constructions in Germanic. Complex verb constructions (also known as ‘long verb clusters’) combine two or more auxiliaries with a main verb, as illustrated in (1).
(1) I have been able to come.
Ik heb kunnen komen.
Ich habe kommen können.
Jag har kunnat komma.
Little is known on why and how such complex verb constructions came into being. This project aims to uncover the pathways of change that have led to the current diversity in Germanic.
Why?
The project contributes to our understanding of how and why (some) constructions become longer and more complex in langauge change, a process we call ‘constructional complexification’. Complexification is not limited to the rise of complex verb constructions but surfaces in several other areas of the constructional network. It also has an areal dimension that goes beyond the confines of one particular language in Germanic.
How?
The project studies the history of verb constructions by means of three (complementary) methods: qualitative survey of historical reference grammars, quantitative corpus study using language-specific historical corpora, quantitative corpus study of a diachronic parallel corpus.
Parallel corpora have not been used before in historical linguistics. This project therefore includes the compilation of a parallel corpus based on historical Bible translations in English, Dutch and German.
Project partners:
Evie Coussé, University of Gothenburg, Department of Languages & Literatures (principal investigator)
Nicoline Van der Sijs, Radboud University Nijmegen
Gerlof Bouma, Språkbanken
The project is funded by Vetenskapsrådet Autumn 2018 – 2021.